Mikael Gianuzzi

– För att få en lönsam lantbruksverksamhet i dag krävs väldigt mycket kapital, stora gårdar och stora arealer, säger Mattias Nordqvist, professor i företagsekonomi på Internationella Handelshögskolan i Jönköping.

Antalet unga som blir lantbrukare Sverige minskar. 1996 var 8 procent av den krympande lantbrukarkåren under 35 år. 20 år senare var siffran nere på 5 procent. Det visar siffror från Jordbruksverket.

Det är bristen på kapital som är den viktigaste anledningen till att unga inte vill starta lantbruk i dag. En närapå lika viktig faktor är generellt dålig lönsamhet inom sektorn. Det visar en enkät kring ägarskiften som LRF Ungdomen och Länsförsäkringar Skåne presenterade i somras. I samma undersökning gör en tredjedel av de som svarande bedömningen att det krävs minst två till fem miljoner kronor för att starta ett bärkraftigt lantbruk. Nästan lika många tror på minst fem miljoner kronor eller mer.

Mattias Nordqvist, professor i företagsekonomi vid forskningscentrum för familjeföretagande och ägarfrågor på Internationella Handelshögskolan i Jönköping, är inne på samma spår.

– För att få en lönsam lantbruksverksamhet i dag krävs väldigt mycket kapital, stora gårdar och stora arealer. Det gör att det är svårt för unga att starta om du inte har någon form av grundplåt som du ärver, säger han.

Men även om du ärvt en gård är det långt ifrån säkert att det är möjligt att finansiera den fortsatta driften eller en eventuell expansion genom lån. Banken bedömer numera verksamhetens återbetalningsförmåga och hur skicklig du är som företagare snarare än om du har säkerheten i fastigheter.

– Det kanske i grunden är ett mera sunt förhållningssätt. Det är klart att lantbrukare som alla andra egna näringsidkare måste bli bättre företagare för att verksamheten ska bli mer effektiv och lönsam. Det tjänar alla på, säger Mattias Nordqvist.

Han menar att för att få krediter och bra villkor måste lantbrukaren gå in på banken mer som affärsman än som lantbrukare. Något som inte minst gäller den som är ung och vill in i branschen.

Samtidigt har också rådgivningen har utvecklats i samma riktning och vänder sig allt mer mot företagarsidan och inte bara produktionssidan. Bo Selerud, VD på HS Konsult, bekräftar bilden:

– Inom Hushållningssällskapet som helhet är ekonomi- och företagsrådgivning ett av de områden som växer snabbast. Vi märker ett ökat behov och har anställt ett antal nya rådgivare och planerar att ta in flera, säger han.

Bristen på kapital gör att allt färre unga blir lantbrukare. Och för den som startar gäller det att anamma en identitet som företagare snarare än bondeidentitet.