Cecilia Persson

Allt fler personer utanför EU jobbar i svenska jordbruks- och skogsföretag, visar nya siffror från Migrationsverket. Störst är ökningen inom skogsarbete. Arkivbild

Trenden är tydlig: På fem år har antalet personer utanför EU som arbetar på svenska gårdar och i skogen fördubblats. Det visar statistik från Migrationsverket som ATL har begärt ut.

Tillstånden gäller inte bärplockare, utan siffrorna handlar om personer som arbete i växthus, djurproduktion, skogsbruk och växtodling.

Störst är ökningen inom skogsarbete samt i växtodling och trädgård där antalet personer ökat varje år.

Den svaga kronan är en förklaring till att antalet arbetstillstånd ökar kraftigt. De som behöver söka arbetstillstånd för att arbeta i Sverige är personer som är medborgare i ett land utanför EU. När kronan försvagas väljer många EU-medborgare att jobba i andra länder, enligt Gröna Arbetsgivare. Det leder till att det svenska jordbruket och skogsnäringen tar in mer arbetskraft från länder utanför EU, vilket det ökade antalet arbetstillstånd är ett bevis på.

– Många har trott att Sverige har varit en toppdestination, men vi är inte högst på listan i EU. Många har valt att åka till andra länder, som Tyskland som är ett euroland eller länder som är lättare att ta sig till, säger Emma Terander, ansvarig för Public Affairs vid Gröna Arbetsgivare.

Lönerna påverkas av att den svenska kronan är låg. I viktiga länder som Polen och Litauen har levnadsstandarden ökat och då är det färre som söker arbete i andra länder i unionen, enligt Emma Terander.

– Och har företagen här haft folk från tredje land (utanför EU, reds anm.), så har de företrädesrätt till en återanställning. Framför allt är många väldigt duktiga på det de gör och de kommer i hela arbetslag med arbetsledare. De har arbetslivserfarenhet från detta arbete.

Det senaste året har dock frågan om arbetskraftsinvandring från tredje land debatterats allt mer. Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har ändrat kurs och vill minska arbetskraftsinvandringen till Sverige. Från fackligt håll är bland annat LO kritiska till utvecklingen och tycker att fler svenskar skulle ta jobben. Fackförbundet Kommunal, som finns för personer som arbetar i lantbruk, håller med.

– Det vore väl jättebra om svenskar kunde sköta det här. Det klart att om vi har personer här som skulle kunna ta de här jobben så vore detta det bästa, säger Jörgen Gustavsson, ombudsman vid Kommunal till ATL.

– Jag tycker att siffrorna visar att det inte är några stora mängder det handlar om. Vi pratar om tusen personer som kommer för att jobba i de gröna näringarna, förutom bärplockare, säger Emma Terander vid Gröna Arbetsgivare.

– Men dessa tusen personer är av avgörande betydelse för branschen, fortsätter hon.

Frågan om arbetskraft från tredje land debatteras också ofta utifrån arbetsmiljö. För några år sedan satte Kommunal press på dagligvaruhandeln för att i högre grad kräva kollektivavtal för personer som jobbar hos svenska odlare. Enligt Jörgen Gustavsson har det lett till bättre arbetsvillkor för många gästarbetare.

– Därför tecknar de stora odlarna kollektivavtal i större omfattning. Många har också tecknat ip-sigill, som stärker att man har sociala villkor på arbetsplatserna, säger Jörgen Gustavsson.

Allt fler personer utanför EU jobbar i svenska jordbruks- och skogsföretag, visar nya siffror från Migrationsverket.

Allt fler personer utanför EU jobbar i svenska jordbruks- och skogsföretag.