Mia Martelleur

Två älgar står på åker i soluppgången.

large_alg.jpg

medium_alg.jpg

small_alg.jpg

thumbnail_alg.jpg

alg.jpg

<p>2014 gjorde jordbruksverket en första undersökning av viltskador inom jordbruket. 2020 var det dags igen och rapporten visar att viltskadorna fördubblats från skördebortfall på 88 000 ton 2014 till 165 000 ton 2020.</p>

<p>Under 2020 förekom viltskador på 17 procent av spannmålsarealen. Störst viltskador verkar förekomma i skogsbygder i Götaland med 27 procent av spannmålsarealen skadad. Södermanlands län har också särskilt stora viltskador med skördebortfall på 22 procent för slåttervall, 32 procent för ärter, 10 procent för höstraps och 8 procent för spannmål.</p><p>Totalt över Sverige var skördebortfallet på grund av vilt mellan 1,2 och 6,7 procent av den totala skörden per gröda. Men variationen är stor mellan olika platser och grödor. Vissa har inga skador alls medan två procent av odlarna rapporterar att mer än halva spannmålsskörden förstörts av viltet.</p><h2>Vildsvin flest skador</h2><p>Flest skador orsakas av vildsvinen i alla grödor utom vårraps där dovhjortar förstört mest. I höstrapsen blir mycket skador även av älg, kron- och dovhjort samt gäss och sångsvanar.</p><p>Under 2020 förstördes omkring 85 400 ton spannmål av vildsvin och enligt Jordbruksverket är även detta en fördubbling sedan 2014.&nbsp;</p><p>Många lantbrukare har därför valt att slutat med grödor som vildsvinen gillar. En tredjedel av tillfrågade menar att vilt påverkar deras val grödor och framförallt är det vildsvinen som har stor påverkan för odlare. Många avstår därför ärter och havre, men även vete och höstraps.</p>

<h2>Arter letar sig uppåt&nbsp;</h2><p>I Värmland är det absolut ett problem med vilt, menar Pia Björsell, växtodlingsrådgivare på hushållningssällskapet, Värmland. Älg och rådjur har länge orsakat problem för odlare. Men nytt är att vildsvinen spridit sig mer och också kron- och dovhjort.</p><p>– Speciellt raps är en sådan gröda många tycks få betesskador på. Ganska tydliga betesskador av framförallt älg. Hur utbrett det är, är svårt att säga men de flesta odlare har någon form av viltskador. Det ger skador bara att djuren är i fälten och trampar men också att de betar och vildsvinen som bökar, säger Pia Björsell.</p><p>Hon säger att det kan vara svårare att upptäcka viltskador i vall.</p><p>– Det är tydligare att se att någon betat på axen eller rapsen. Med vallen kan man behöva sätta ut burar för att se skillnad i avkastning. Men det förekommer ofta betande djur på vallarna och i grödorna.</p>

<h2>Älgen förstör rapsen</h2><p>Lantbrukaren Fabian Ringdahl har också sett en ökning av andelen vilt och nya arter. Men främst är det ändå älgen som orsakar betesskador på höstraps och skog, på gården i Värmlandsnäs.&nbsp;</p><p>– Vi brukar cirka 300 hektar växtodling och cirka 30 hektar med raps. Det är inte ovanligt att man ser flockar om 10-20 stycken älgar ute i rapsen. Så vi har en hög älgstam, säger Fabian Ringdahl.</p>

Fabian Ringdahl står framför ett fält ikädd keps och t-shirt under en blå himmel.

large_fabianringdahl.jpg

medium_fabianringdahl.jpg

small_fabianringdahl.jpg

thumbnail_fabianringdahl.jpg

fabianringdahl.jpg

<p>I år har de redan sett stora skador på rapsen och räknar med en skördeförlust på cirka 20 procent. De har också problem med att plantera tallplantor.&nbsp;</p><p>Fabian Ringdahl är inte inne på att sluta med raps, utan försöker hitta andra lösningar genom att testa olika odlingstekniker och skiften.&nbsp;</p><p>– Vi sådde två sorter här i år och en har klarat sig bättre. I den ena har vi inte en enda planta som inte har betat huvudskott – i den andra som är mer lågvuxen hittar man däremot plantor som klarat sig lite bättre. Vi har också försökt kompensera med lite högre kvävemängd för viltskadorna men det vet vi först i höst om det gav resultat, säger Fabian Ringdahl.&nbsp;</p>

Fallhorn från älg ligger på en grusväg.

large_Fallhorn.JPG

medium_Fallhorn.JPG

small_Fallhorn.JPG

thumbnail_Fallhorn.JPG

Fallhorn.JPG

<h2>Krävs ökad medvetenhet</h2><p>Vad lantbrukare kan göra vid viltproblem säger Pia Björsell är att kontakta länsstyrelsen så medvetenheten om problemen höjs.&nbsp;</p><p>– Det första steget som de kan göra är att sätta ut någon form av skrämma eller så. Om det är stora problem kan de komma ut och inventera och hjälpa till med andra skrämselmetoder, säger hon.</p><p>– Man vill ju inte gärna behöva ändra sin växtodling på grund av viltet.&nbsp;</p>

<p>LÄS OCKSÅ:<br><a href="https://www.atl.nu/stora-viltskador-pa-skog-i-norra-sverige">Betesskador dubbelt så stora som målet i norr</a></p>

<h3>Undersökningen</h3><p>Uppgifter om viltskador samlades in för vildsvin, älg, kronhjort, dovhjort, rådjur, tranor, gäss, svanar, duvor, kråkfåglar, grävling, sork, björn och annat vilt.&nbsp;</p><p>Detta är andra gången denna typ av statistik tagits fram, första gången var 2014.&nbsp;</p><p>År 2020 ingick totalt 1&nbsp;269&nbsp;företag i urvalet, varav 499&nbsp;företag med ekologisk vallodling. För undersökningen blev bortfallet av jordbruksföretag totalt 300 företag.</p><p><strong>Källa: </strong>Jordbruksverket</p>

<h3>Grödor som är extra utsatta av vilt</h3><p>• Havre&nbsp;</p><p>• Raps&nbsp;</p><p>• Ärter&nbsp;</p><p>• Potatis</p><p>• Vall &nbsp;</p><p>Växtodlingsrådgivaren Pia Björsell berättar att vallen är klurig eftersom man ofta kan få besök av betande vilt, men att man inte ser betesskadorna lika tydligt som i spannmål.&nbsp;</p><p>”Med vallen kan man behöva sätta ut burar för att se skillnad i avkastning”, tipsar Pia Björsell.</p><p><strong>Källa: </strong>Pia Björsell på Hushållningssällskapet</p>

<p>Viltskador i lantbruksgrödor orsakar skördebortfall på 165 000 ton 2020, enligt ny statistik från Jordbruksverket.&nbsp;</p><p>Vildsvinet är det djur som orsakar störst skada.</p>

Så mycket har viltskador i lantbruksgrödor ökat

Växtodling

Viltskador i lantbruksgrödor orsakar skördebortfall på 165 000 ton 2020, enligt ny statistik från Jordbruksverket. 