Niklas Larsson

Utvecklingen av förarlösa traktorer har pågått ett tag. Med hjälp av GPS-teknologi kan traktorn arbeta själv utan att någon förare behöver sitta vid ratten. Kostnaden för arbetstiden minskar men fördelen kan också vara att det går att använda mindre maskiner som inte packar marken lika mycket.

<h3>Fordson Dexta plöjde förarlöst 1960</h3>

Idén om att en traktor ska kunna arbeta själv är dock inget nytt. År 1960 kunde tidningen Lantmannen berätta om en Fordson Dexta som plöjde med en växelplog utan förare. Hur var det möjligt, GPS användes väl inte då? Nej, man använde sig av en radiosändare. Tekniken visades av Fordsons rullande maskinutställning som var på turné i Sverige.

Föraren kunde stå vid sidan av traktorn och styra den via radiosändaren men man kunde också sitta på en traktor, bakom den förarlösa, och styra den framförvarande med radiosändaren. På så sätt kunde en förare sköta två traktorer samtidigt, med några meters mellanrum.

I Lantmannen 1960 fanns denna bild med en radiostyrd Dexta.

Den bärbara sändaren hade nio kanaler och kunde sålunda ge den radiostyrda traktorn nio impulser. Funktioner som kunde styras med sändaren var koppling, styrning, höjning och sänkning av den hydrauliska lyften, vändning av en växelplog och stopp av motorn.

På den styrda traktorn fanns elmotorer som utförde vissa arbeten och dessa styrdes med impulser från radiosändaren. Hydraulspaken gick upp och ned på den styrda traktorn och då gick naturligtvis också redskapet upp eller ned utan att någon förare fanns på förarplatsen. Styrningen sköttes med hydrauliska kolvar som i sin tur styrdes av ventiler som var radiostyrda. Växlingen av plogen gjordes på samma sätt som när redskapet höjdes eller sänktes.

Med radiostyrning till din Fordson kunde du ha spakat två traktorer samtidigt.

I England hade en lantbrukare radiostyrning för två Fordson-traktorer men utrustningen var ännu på försöksstadiet. En tvåskärig tegplog användes liksom en kultivator. Ville man kunde utrustningen kompletteras så att det gick att starta traktorn, byta växel och bromsa via radiosändaren.

Kostnaden är ofta en avgörande faktor för om det ska bli en investering eller inte. Den engelske demonstratören berättade att om man tillverkade tekniken i en större skala kunde priset bli 6 000 – 8 000 kronor. Det motsvarar cirka 70 000 – 95 000 kronor i dagens penningvärde. Som vi vet så blev det ingen stor succé med radiostyrda traktorer. Nu återstår att se om de förarlösa traktorerna får en ny chans på 2020-talet.

<h3>Radiostyrd Fordson visad i Sverige</h3>Traktor: Fordson DextaRadiosändare: nio kanalerStyrda funktioner: koppling, styrning, höjning och sänkning av den hydrauliska lyften, vändning av en växelplog och stopp av motorn. Källa: Lantmannen, nr 26, 1960

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/elektroniken-ar-din-van-om-den-underhalls/">Han är inte rädd för elektronik i traktorn</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/teknik/klassisk-ford-county-1474-long-nose-saldes-for-miljonbelopp/">Klassisk traktor såldes för miljonbelopp</a>SE OCKSÅ: ATL TV: Häng med när ATL:s reporter Hans Dahlgren besöker populärt traktorcafé:

Vad som är framtidens teknik är vanskligt att sia om. Om en ny teknik till Fordsons traktorer hade slagit igenom på bred front så kanske eleverna på lantbruksskolan hade fått lära sig att köra två traktorer samtidigt.

Fordson Dexta hade flera funktioner där traktorn styrdes via en radiosändare.

Förarlösa traktorer fanns redan 1960

Teknik

Styra traktor med hjälp av radiosändare var en nyhet 1960 - men Fordsons nya modell blev ändå ingen succé.