För lite kunskap om djursmittor

De flesta är ense om att den officiella importen av livsmedel och levande djur är väl kontrollerad ur smittskyddssynpunkt i Sverige. Men det kommer in smittämnen även på mindre officiella vägar, medvetet illegalt eller av okunskap. Det kan handla om mat som smugglas in, eller jakttroféer, från länder med sjukdomar vi inte vill ha in i landet.

– I dag vet vi att det sker. Men vi vet inte i vilken omfattning eller var, säger Marianne Elvander i en paus under KSLA:s seminarium om läget för svenskt smittskydd, djurhälsa och produktion efter 20 år i EU.

Kartlägga

För att se om det går att hitta ett samarbete har Marianne Elvander bjudit in Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Folkhälsomyndigheten, smittskyddsläkare, länsveterinärer och Tullverket till sin arbetsplats, SVA, i mars. Förhoppningen är att de tillsammans ska kunna kartlägga på vilka vägar oönskade smittämnen och substanser kommer in i landet.

– Får vi en sådan kartläggning kan vi sätta in resurserna där de behövs.

Ökat resande och internethandel bidrar också till risken för att få in nya smittor stiger. Ett avskräckande exempel på vad olagligt införda köttprodukter kan få för konsekvenser är mul- och klövsjukeutbrottet i England.

– När det gäller att förebygga och bekämpa är kunskap A och O, att man inte står där blåögd och säger "Det hade vi ingen aning om".

Marianne Elvander hoppas att kartläggningsprojektet ska få stöd hos MSB, myndigheten för samhällsskydd och beredskap.