I dag finns problem med att för få hästar slaktas då ägaren väljer en annan avlivningsmetod, men också för att många hästar inte kan slaktas på grund av medicinering och hantering av hästpass. I stället går många hästar till exempelvis energiåtervinning.
För få hästar slaktas i Sverige
Bara knappt en tredjedel av alla hästar som årligen avlivas i Sverige slaktas för att konsumeras. En ökad inhemsk slakt skulle ge flera vinster.
Det slås fast i en nyligen uppdaterad rapport om vad som händer hästen vid livet slut. I rapporten från Hästnäringens Nationella Stiftelse och LRF konstateras att den svenska hästslakten halverats de senaste 20 åren. Och att den fortsätter minska trots att det finns en efterfrågan.
”Samtidigt som hästkött förstörs importeras årligen mellan 150 och 400 ton hästkött till Sverige. Ökad slakt i Sverige kan minska volymen hästkött som måste importeras, vilket är fördelaktigt ut ett hållbarhetsperspektiv och bör dessutom anses vara fördelaktigt för livsmedelssäkerheten”, heter det i rapporten.
Flera orsaker anges
Orsakerna till minskad slakt är flera. En är att hästägare drar sig för att lämna sin häst till slakt. Men efter den stora hästköttskandalen 2013 finns också färre slakterier som tar emot häst. Det trots att köttfusket inte handlade om dåligt och otjänligt kött, utan enbart var fråga om partier med kött som märkts fel.
Men främst för att det finns en oro hos slakterierna för att produkter ska kontamineras av hästkött och ge mer debatt i medierna. De analysmetoder som finns i dag kan upptäcka och separera mycket små nivåer av DNA.
”I värsta fall kan det innebära att nötkött ratas från anläggningar som även hanterar häst, bara för att undvika risken för kontaminering”, står det i rapporten.
Eftersom hästslakten är en så liten del av den totala slakten menar man i rapporten att den här risken skulle kunna innebära att hästslakten upphör och svenskt hästkött försvinner från marknaden.
Hantering av pass
I rapporten trycks också på att läkemedelsanvändning och hanteringen av hästpass gör att fler hästar än vad som vore nödvändigt stoppas från att slaktas. Det framhålls att kunskapen om läkemedel och vilka karenstider som gäller behöver ökas.
”Hästägare och veterinärer bör föra en dialog om behandlingar innan hästens utesluts från livsmedelskedjan”, är en slutsats i rapporten.
I rapporten pekas också på att det bara är vissa läkemedelsbehandlingar som måste antecknas i passen. Vilka dessa är anges på det som kallas Hästlistan eller sexmånaderslistan samt de läkemedel som har livstids karens.
Stor utmaning
Sammantaget lyfter rapporten fram att den stora utmaningen för att få fler hästar in i livsmedelskedjan handlar om att fler hästägare ska välja slakt som alternativ, och att butiker och restauranger tar in och marknadsför hästkött: ”Och att konsumenter väljer att köpa och äta svenskt hästkött.”
ATL gjorde i oktober ett reportage om Sara Rosqvist som säljer hästkött i köttlådor:
Hästslakten
Fördelar med en ökad inhemsk hästslakt:
Fördelaktigt ur resurs- och hållbarhetsperspektiv
Ekonomiskt fördelaktigt för hästägaren jämört med annan avlivning som är förknippad med höga kostnader
Jämnare tillgång på hästar kan vara positivt för svensk slakterinäring och ökad lönsamhet på sikt.
Källa: Rapporten Hästliv - när det är dags att ta farväl, 2019