Anders Fällman

Detta är ett reportage ur Lantmannen nr 2/2021. Vill du läsa mer om tidningen eller teckna en prenumeration? Klicka här!

40-åringen Andreas Nilsson har aldrig lämnat engagemanget i föräldragården helt, trots en hög arbetsbelastning i egen företagsamhet. Först i ett eget åkeri med tolv bilar som mest, styrelseuppdraget i Närkefrakt och livet som småbarnsförälder. Det senaste året har han avyttrat åkeriet stegvis och gett sig in i maskinhandeln genom förvärvet av Kumla-baserade KTS Maskiner AB.

– Jag blev bra bekant med grundaren Arne Larsson under mina år i styrelsen för Närkefrakt och fick erbjudandet att ta över. Det är en spännande bransch med hård konkurrens och det är bra att Arne fortsätter som coach, säger Andreas Nilsson.

Det engagemanget skulle räcka till och bli över för de flesta, men tanken på att driva föräldragårdens lantbruk vidare har aldrig släckts och 2014 gjordes generationsskiftet.

– Det var många turer och funderingar innan, men resultatet blev bra. Min bror kompenserades och jag tog gården och skulderna, säger Andreas Nilsson.

Han funderade över hur växtodlingen skulle kunna drivas rationellt och proffsigt som ett deltidsengagemang. Både i fält och i spannmålshantering.

– Men jag vill inte plöja ned pengar från åkeri eller från KTS i lantbruket. Det bör bära sina egna kostnader.

Svegmatorken från 1987 och Palle Vesterby-utrustningen, som rymmer 350 kubikmeter, var väl fungerande men arbetskrävande. Ett första steg till rationalisering togs 2017, då Andreas köpte en begagnad Mecmar mobiltork med brännare och integrerad oljetank för 240 000 kronor. Den placerades intill den gamla torken och anslöts med skruvar. Det är en cirkulerande satstork på 25 kubikmeter och kräver en traktor på 80 kilowatt.

- Lösningen med en oljebrännare placerad intill en träbyggnad kändes inte optimal.

I samma veva ökade arealen från 75 till 125 hektar. Andreas började tänka i nästa steg och ta in de första offerterna för ny utrustning. Idén på en omrörningstork med tillsatsvärme hade landat i runda arkivet. Lösningen skulle i och för sig vara enkel med hög inlastningskapacitet med tråg och skruv.

– Det finns ju också förnämlig teknisk utrustning för avancerad styrning av torkning och konditionering i silos, men jag hade också hört att det förekom problem med hållbarheten på omrörningsskruvarna.

Tanken på rationella silos för lagring överlevde dock och kompletterades med idén att en mottagningsplatta under tak för otorkad spannmål och Mecmar-torken skulle ge flexibilitet och hög kapacitet till en rimlig kostnad.

– Jag ville ha en torklösning som sväljer stora mängder otorkad spannmål skyddat under tak och kapacitet att lagra tre spannmålsslag.

Tre höga lagringssilos ställer stora krav på markförhållandena och provtagning visade att det fanns anledning att påla åtta meter ned till fast mark eller berg och gjuta en 50 centimeter tjock platta över tio centimeter grusbädd. Våren och sommaren 2019 göts plattan till tre lagringssilos a 430 kubikmeter, självtömmande med perforerad konbotten och kalluftfläkt samt en 60-ton elevator. Allt levererades av Antti med lastbil från Finland på 36 pallar.

– Armeringsarbetet var jobbigt. Konstruktionen krävde 16 millimeters armeringsjärn och det fanns bara som lösvara. Montaget av rundburkarna gav mig bortdomnade tummar i några månader. Men jag måste berömma passformen. Vi skruvade 40 000 skruvar och behövde inte borra ett enda extra hål.

Nästa steg var att bygga för mottagningen av otorkad spannmål. Maskingaraget, en Weckmanhall från 2004, gjordes om till en 16 gånger 10 meter storplatta med L-stöd på tre sidor och förhöjande plyfaskivor.

I ena hörnet göts ett försänkt tråg med skruv för matning till Mecmar-torken. Platta för torken gjordes 45 centimeter lägre för att få tråget i golvnivå.

– Den lösningen binder upp en lastmaskin som ska flytta spannmålen till tråget, men jag slapp bygga en tippgrop som förmodligen hade krävt pålning och pumpbrunn. Grundvattnet står 50 till 100 centimeter under markytan.

Spannmålen tippas över gallret eller flyttas med lastmaskinen till gallret till...

Mecmar-torken ockuperade en traktor i skörd och en annan var låst i spannmålstransport.

– För mig funkade det att ha två traktorer eftersom jag har lastmaskinen, en Volvo L70.

Satstorken fungerade bra under den ganska regniga skördeperioden 2019. Den rymde en 15 tons och en 10 ton kärra. Oljebrännaren, en tvåstegsbrännare på 1 100 kilowatt var i största laget, även i det lägre läget, tyckte Andreas. Valtran fick stå och gå på 1 000 rpm för att få önskade 500 rpm kraftuttaget.

Investeringen på cirka 2 miljoner kronor för silos, tork och platta under tak för otorkad spannmål kändes rimlig till gårdens areal på cirka 125 hektar, men redan efter skörd 2019 insåg Andreas att anläggningen skulle hantera spannmål från 225 hektar genom maskinsamarbete med grannar och tillskottsareal.

– Och jag ville ha en tork med automatik som kan övervakas från telefon. Det var läge att ta steg tre i rationaliseringen och jag ersatte Mecmar-torken med en Alvan Blanch.

Den engelska torken hade egenskaper som passade.

– Det är en robust och beprövad konstruktion som med fördel kan placeras ute och att den är lågbyggd passar våra markförhållanden. Det är en kontinuerlig cirkulationstork med hög kapacitet och i princip en mobil enhet som en container.

Förberedelserna började maj 2020 och gav Andreas en hektisk sommar. Torken kom som en enhet på lastbil och två lastmaskiner lyfte och placerade på murade skalblock som grundelement på gjuten platta. Importören Groba System stod för installation, inklusive montage av elevatorer, el och PLC-styrning. Däremot flyttade Andreas den gamla spannmålsanläggningens konficka, som blev våtficka i den nya anläggningen.

...elevatorn som fyller våtfickan eller torken.

Andreas teknikintresse har underlättat många val och beslut, men ett var desto svårare. En investering i flispanna gick inte att räkna hem. Valet stod mellan olja eller gas till torken?

– Gas är bara marginellt bättre i klimateffekt och dyrare och gastanken behöver stå på behörigt avstånd med tanke på lagring av gödning. Det blev en panna med oljebrännare, men ett nummer större modell ifall HVO-bränsle blir aktuellt.

Pannrummet byggdes färdigt under skörd.

– Jag kalkylerade 100 000 kronor för pannrummet, men den kalkylen sprack rejält och landar på 300 000. Men nu står oljetank och PLC-styrskåp under tak.

Andreas Nilsson berättar om den svettiga kampen mot klockan innan skörd och hantering av spannmål från 200 hektar, men leverantören hittade bra lösningar på de oförutsedda hinder som dök upp. Elinstallationen gjordes av en lokal elektriker.

– Det är bra att ha nära till elektriker om något strular. Till årets skörd ska vi nog hantera spannmål från cirka 225 hektar och då ska även utlastningsfickan vara monterad och vi har en anläggning som vi kan växa i om vi kompletterar med ett par mindre lagringssilos.

Till höger gårdens konsilo på 65 kubikmeter från 1980-talet, som flyttades och blev våtficka i den nya anläggningen. I bakgrunden torken med en kapacitet på 9 ton 4 procent nedtorkat vid 85 grader ingående torkluft. Torken värms med Air Heat varmlufts panna på 750 kilowatt.

<h3>Fakta om gården</h3>Ägarform: Enskild firmaÄgare: Andreas Nilsson.Areal: 135 ha. Grödor: höstraps, höstvete, vårkorn, och havre.Hanteras i torken: spannmål från 220 - 245 ha<h3>Torkinvestering, steg 1</h3>* Begagnad Mecmar-tork, 25 m3, med 1 100 kW oljebrännareKostnad: 240 000 kronor<h3>Torkinvestering, steg 2</h3>Total kostnad: cirka 2 miljoner kronor (inkl. armering, pålning, L-stöd, grus och el. Inhyrt arbete 300 000 kr, eget arbete 200 000 kr.<img src="https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/e9a11b2b_e410_416d_8b7b_452b510d082f_742499a0fa.jpg" alt="Skikttjockleken ställs manuellt och automatiken anpassar framdrivningshastigheten och kallar på spannmål från våtficka. Den har temperaturgivare för max temperatur för spannmålen och temperatursensor för automatisk drift som övervakas från mobiltelefonen." width="800" height="534"/><h3>Torkinvestering, steg 3</h3>Total kostnad: cirka 2 miljoner kronor (exkl. försäljning av Mecmar-torken).Kostnad för Steg 1+2+3: cirka 4 miljoner kronor<h3>Maskiner i maskinsamarbete</h3>Traktorer: Valtra 111, JD 7720 och JD 8130Jordbearbetning: Kverneland växel-4. Lemken Rubin och Väderstad harv, 9 m, Sådd: Amazone Cirrus, 6 m och He-Va SubTillerGödning: Amazone ZA-V, 24 m med Topcon N-sensorSpruta: Hardi CommanderTröska: Deutz-Fahr 6205 TS, 18 fotEgen Lastmaskin: L70CÖvrigt: Plöjer det som ska vårsås. Heva sådd av höstraps direkt i stubb. Tallriksharvar inför höstsådd.<img src="https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/e9a11b2b_e410_416d_8b7b_452b510d082f_742499a0fa.jpg" alt="Skikttjockleken ställs manuellt och automatiken anpassar framdrivningshastigheten och kallar på spannmål från våtficka. Den har temperaturgivare för max temperatur för spannmålen och temperatursensor för automatisk drift som övervakas från mobiltelefonen." width="800" height="534"/>

L-stöd och gjutning av golv och i befintligt maskingarage/Weckmanhall/ för inlastningen av otorkad spannmål.

3 lagringssilos a 430 m3, elevator 60 ton/h, skrapelevator, kalluftfläkt och skruv till tork. 1,4 miljoner kronor. Allt levererat av Antti.

Kontinuerlig cirkulationstork: Alvan Blanch, 9 ton/timme

Air Heat, varmluftspanna, 750 kw/h: 220 000 kr

Spirorör mellan panna och tork: 35 000 kr

Uppgradering till PLC styrskåp: 60 000 kr

Utlastningsficka och 2 elevatorer + en transportör

Pannrum med oljetank: 300 000 kronorGjutning av platta för våtficka och fundament till torken.

Andreas Nilsson tog över föräldragården 2014 och sedan dess har han rationaliserat spannmålshanteringen i tre steg. Strategin är ett prisvärt och rationellt upplägg som är så flexibelt att det kan anpassas till förutsättningarna i bygden.