Oskar Schönning

Anna Westerbergh möter upp på det försöksodlingsfält utanför Uppsala som hon snart ska skörda och utvärdera tillsammans med sina kollegor. Det är ett lerfält som inte bevattnats. Sprickorna i jorden vittnar om samma situation som på många andra håll i landet.

– Extremt torrt, konstaterar Anna Westerbergh.

Hon visar plantor av perenna släktingar till vete från arten Kernza, vars frön hon har fått från organisationen Land Institute i Kansas, USA. De såddes från frön förra sommaren, utan gödsling eller etableringsbevattning. De ska nu anpassas och förädlas ytterligare för det nordiska klimatet och för att kunna ge en bra skörd.

– Det är klassiskt växtförädlingsarbete. Vi gör ett urval från de plantor som visar upp de bästa egenskaperna och så får de vara föräldrar till nästa generation plantor, vilket upprepas under flera växtgenerationer säger Anna Westerbergh.

Men forskarna arbetar även med en annan strategi.

– Här försöker vi i stället korsa en flerårig, vild art med ettåriga sorter för att överföra bara de fleråriga egenskaperna in i en planta med goda skördegenskaper, säger Anna Westerbergh.

Båda strategierna används dels på vete, men även i försök med förädling av korn, vilket SLU-forskarna är ensamma om i världen.

Hybridplantor från försöken att korsa fleråriga vilda arter med ettåriga sorter med goda skördegenskaper.

Anledningen till den goda torktåligheten stavas djupa rötter. Och det skulle också kunna göra jordbruket mer hållbart genom att de fleråriga rötterna kan binda in mera kol och motverka jorderosion. <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/ett-steg-narmare-ett-flerarigt-spannmal/">ATL och tidningen Lantmannen</a> har tidigare berättat om Kernza och the Land Institute.

Under 2019 planeras utsäde att säljas på den amerikanska marknaden efter att under några år har testats mindre skala i bland annat bröd och en öl från företaget Patagonia.

Skörden från utsädet kan idag nå upp till cirka hälften jämfört med vanligt, ettårigt brödvete, men målet för forskarna att nå upp till mer. Förutom miljövinsterna kan det också finnas ekonomiska fördelar, bland annat eftersom ett fält med flerårigt spannmål kan väntas kräva mindre kostnader i form av arbete, utsäde och bearbetning.

Men trots sin entusiasm inför de fleråriga spannmålen ser Anna Westerbergh risker med en alltför tidig etablering på en nordisk marknad. Förutom skillnaderna i klimat jämfört med USA, finns frågor kvar kring bland annat variation i skörden och krav på föryngring.

Tidiga bakslag i kommersiell odling skulle inte bara kunna drabba den enskilda odlaren menar hon, utan även forskningen och utvecklingen.

Men den som är intresserad är välkommen att höra av sig, hälsar Anna Westerbergh. I Sverige är forskarna nu särskilt intresserade av att komma i kontakt med lantbrukare längre norrut.

Där är klimatet tuffare, men fördelarna med perenn odling skulle kunna vara ännu större med tanke på avstånd och mer avlägsna åkrar. Inom tio år hoppas Anna Westerbergh ha fått fram utsäde för en tåligare och mera hållbar växtodling även i norden.

– Omställningen för lantbrukaren behöver inte vara så stor. Vi måste bara få fram ett bra material, säger Anna Westerbergh

Anna Westerbergh med SLU-kollegorna Per Olof Lundquist och Mohammad Sameri.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/han-vill-utveckla-framtidens-olja/">Hans vete ska ta genvägen till industrin</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/ekologiskt-jordbruk-battre-anpassat-for-torka/">Ekologiskt jordbruk bättre anpassat för torka</a>

Det fleråriga spannmål som ingår i ett forskningsprojekt på SLU har klarat årets torka bra. – Jag har aldrig varit så övertygad om att vi är på rätt väg, säger Anna Westerbergh på SLU.

Forskare till ATL: "Har aldrig varit så övertygad som denna sommar om att vi är på rätt väg."

Fleråriga spannmålet klarade torkan

Växtodling

Det fleråriga spannmål som ingår i ett forskningsprojekt på SLU har klarat årets torka bra.