facebooktwittermail d
Vi har byggt om och förbättrat Mina sidor! Det innebär att du måste logga in igen för att komma åt ditt konto. Hör gärna av dig till Kundservice om du upplever problem.

Flera fördelar med intensivodling

Fördelarna med intensivodling är mer virke, mer bioenergi och mer kolinlagring, skriver ATL:s politiske redaktör Lars Vernersson.

Kan intensivodling av skog vara något att diskutera, när vi har en regering i vilken Miljöpartiet ingår? Jo, det tycker Partnerskap Alnarp, SLU och hushållningssällskapet i Halland som ordnat skogsdag med intensivodling som tema.

Det ska sägas direkt: vill man höja produktionen ska man börja med den vanliga skötseln. Det var Ulf Johansson, chef på Tönnersjöhedens försökspark, tydlig med.

Bra föryngringar, förädlade plantor, dikesrensning, röjning och gallring samt skadeförebyggande arbete, mot till exempel snytbagge och rotröta, ger bäst utbyte.

Men sedan kan man gå ett par steg till. Med till exempel gödsling av ungskog, där balanserad näringstillförsel (givor bestämda genom barranalys) har visat sig ge god tillväxt.

Nya trädslag är en väg, men alternativ som douglas, sitka, contorta (bilden) och hybridlärk må vara bra på många sätt, men de har mindre tilltalande egenskaper också.

Snabbväxande lövträd som hybridasp och poppel är ett alternativ på goda marker. Ytterligare ett sätt att intensifiera skogsbruket är att dika och gödsla torvmarker. På tur står klonskogsbruk och gmo.

Fördelarna med intensivodling är mer virke, mer bioenergi och mer kolinlagring till fromma för klimatet. Enligt en utredning från 2009 är intensivodlingen både privatekonomiskt och samhällsekonomiskt lönsam.

De flesta åtgärderna är fullt lagliga och tillgängliga för skogsägaren redan i dag, även om en del måste anmälas och det skiljer mellan olika delar av landet.

Men finns det politiskt stöd? Och vad säger allmänheten? Förmodligen är det tvärstopp. Den nämnda utredningen ligger i byrålådan. Men med tanke på att allt tar tid i skogen så bör man diskutera och gärna pröva intensivodling redan nu. Vem vet vad framtiden bär med sig?

Ulf Johansson funderar på en ny målklass, utöver dagens fyra, som spänner från ”produktion med generell hänsyn” till ”naturvård med skötsel”, kan en femte, för intensivodlad skog, fogas. Då kan intensifieringen balanseras med ökad naturhänsyn på andra delar av fastigheten.

Det låter intressant. Mer produktion av förnybar råvara och mer avsättning till naturvård. Det kan väl inte vara så förfärligt?