Hans Dahlgren

Kompanjon. Övervintrande kompanjongrödor som blodklöver och humlelusern är lågväxande och konkurrerar inte med rapsen, däremot med ogräset. De kvävefixerar även efter att rapsen skördats.

Kompanjongrödan kan vara både övervintrande och utvintrande, beroende på vad man vill uppnå. Utvintrande kompanjongrödor ska få en bra tillväxt på hösten för att hinna kvävefixera.

– Sedan ska de dö ut på vintern för att på våren skapa en matta som täcker marken, vilket gynnar en högre jordtemperatur och att tillväxten kommer igång snabbare på våren, säger Oskar Gustafsson, agronom hos Scandinavian Seed.

De övervintrande grödorna skapar vegetation längst ner som fortsätter att kvävefixera under växtsäsongen och även efter skörd. Oskar Gustafsson tror att det kan tilltala ekologiska odlare.

– Det är också en bra konkurrens mot ogräset under våren.

”Jag dras till tanken att på ökad biologisk diversitet i fälten. Att det inte bara är raps utan att det finns något mer som delar platsen”, säger Philip Hedeng som testat kompanjongrödor.

Hittills har inte metoden använts i någon större utsträckning i Sverige, men en som prövat två säsonger är Philip Hedeng på Heagårds egendom utanför Halmstad. Det har varit två väldigt olika höstar 2017 och 2018, och han har svårt att dra några tydliga slutsatser.

– Etablerar man dem rätt så hinner de ändå göra nytta. Sedan kan jag inte kvantifiera hur mycket det är ännu. Men jag ser ju att de hinner komma igång.

Han jobbar enligt det som kallas Conservation Agriculture, som bland annat innebär att jorden ska röras så lite som möjligt. Enligt den principen kör gården endast med direktsådd.

Under den blöta hösten 2017 tog rapsen mycket stryk, men då klarade sig kompanjongrödan.

– Även om det fanns barfläckar där rapsen hade dukat under så växte det ändå klöver på hösten. Då hade man ju i alla fall något som växte i jorden och fixerade kväve.

För den konventionella odlaren som sår utvintrande kompanjongrödor, exempelvis baljväxter, finns möjligheten att ogräsbehandla och döda dem redan på hösten. Men då är det viktigt att man gör en sen behandling så att de hinner kvävefixera.

– Man behöver en bra ogrässtrategi, så man inte får det ogjort genom att behöva ogräsbehandla tidigt och döda av kompanjongrödan, säger Philip Hedeng.

I andra delar av Europa är systemet med kompanjongrödor etablerat.

– Frankrike består ungefär tio procent av rapsarealen av den här typen av odlingssystem, säger Oskar Gustafsson.

Oskar Gustafsson, agronom på Scandinavian Seed.

Både han och Philip Hedeng efterlyser ordentliga studier i Sverige för att kunna optimera metoden för svenska förhållanden och hitta grödor som ger synergieffekter. Philip Hedeng leker också med tanken att så en kompanjongröda till rapsen som går att skörda.

– Exempelvis att odla råg eller höstärt som går att tröska gemensamt och är olika i fröstorlek så att de går att separera efter skörd.

Även utan gedigna studier och kunskap kommer Philip Hedeng att fortsätta med kompanjonsådd.

– Jag är helt övertygad om att det är rätt väg att gå.

<h3>Demonstreras på Borgeby</h3>Kompanjonsgrödor kan bland annat hjälpa till med kvävefixering, marktäckning, ogräsbegränsning och markluckring. Kvävebehovet ska kunna minskas både höst och vår.Utvintrande arter som kan användas är åkerböna, solros, bovete och alexandrinerklöver. Övervintrande arter kan vara exempelvis blodklöver och humlelusern.På Borgeby fältdagar kommer det att finnas demonstrationsodling med kompanjongrödor i raps.

Att så andra grödor tillsammans med raps kan ge flera olika fördelar. På andra håll i Europa är det en etablerad teknik, men ännu vet man inte så mycket om hur det fungerar i Sverige.

På andra håll i Europa är kompanjonsådd redan en etablerad teknik.