Marcus Frennemark

Produktiviteten ökar på svenska grisgårdar.

Suggorna på de svenska grisgårdarna producerade förra året i genomsnitt 27,1 smågrisar. Men det kan bli bättre. Den duktigaste fjärdedelen av smågrisproducenterna nådde upp till 29,8 grisar per sugga och i ett antal besättningar ligger resultaten över 30 grisar per årssugga.

Siffrorna bygger på produktionsstatistik för 2019 från besättningar som deltar i produktionsuppföljningen Winpig. Det gör drygt hälften av landets suggor och cirka 15 procent av slaktgrisarna.

– Resultaten är ändå representativa för svensk grisproduktion eftersom det bland annat finns med besättningar i olika storlekskategorier och från olika delar av landet, säger Anna Kilsby, chef för affärsområdet Gris på Gård & Djurhälsan.

Produktionsresultaten har ökat stabilt sedan 2014, då svensk grisproduktion tog in ”ny genetik” från det norsk-nederländska avelsföretaget Topig.

– Bortsett från 2018, då vi hade en liten dipp, har produktionsresultaten ökat på senare år. Till viss del beroende på avelsmaterialet men också på grund av management, att producenterna har blivit allt duktigare på att ta hand om grisarna, säger Anna Kilsby.

Antalet levande födda per kull har ökat och fortsätter att öka men alla grisar som föds överlever inte fram till avvänjningen fyra, fem veckor senare. Andelen grisar som dör mellan födsel och avvänjning ligger ganska stabilt på 17–18 procent.

– Det är en stor utmaning att ta hand om de stora kullarna som suggorna får i dag. Här finns mycket för oss att göra rådgivningsmässigt, säger Anna Kilsby.

Sedan hösten 2018 finns även det danska avelsföretaget Danbred på den svenska marknaden. I deras avelsmodell väger suggornas fruktsamhet lite tyngre, vilket på sikt bör ge ännu fler levande födda grisar på de gårdar som använder den här modellen.

Anna Kilsby bedömer att Danbreds marknadsandel i Sverige ligger runt 10 procent i dag.

– Det gäller att välja det avelsmaterial som man kan hantera bäst på den enskilda gården. I Danmark har man ett annat produktionssystem med mycket amsuggor som inte är så vanligt i Sverige. Det kräver ett annat managementtänk, säger hon.

När smågrisen flyttar till slaktgrisstallet växer den allt bättre, i genomsnitt 948 gram per dag från 30 kilo till 115 kilo levande vikt.

De 25 procent bästa uppfödarna får grisarna att växa 1,03 kilo per dag.

Förbättringarna de senaste åren har varit relativt små och det är torkåret 2018 som påverkat. Under det varma sommarhalvåret 2018 var det besvärligt att hantera stallmiljön i många besättningar och grisarna växte sämre. När spannmålsskörden från 2018 sedan började blandas i fodret visade det sig att grisarna inte svarade på fodret som de borde. Det har påverkat tillväxten både 2018 och 2019.

– Producenter gjorde många nya erfarenheter under 2018. Om vi får en ny period med extrem värme så kan vi förhoppningsvis hantera detta bättre, säger Anna Kilsby.

Hon anser att den svenska produktionen står sig väl i en internationell jämförelse.

– Vi ska vara stolta över att nå de här resultaten med god djurvälfärd och låg antibiotikaförbrukning. Nu får producenterna också bra betalt för sina grisar och det ökar möjligheterna att finslipa sin produktion. Jag hoppas det kvarstår så länge som möjligt.

Produktiviteten fortsätter att öka i svensk grisproduktion. Smågrisproduktionen närmar sig 30 grisar per sugga och år. Slaktgrisen växer nästan 1 kilo om dagen.De bästa besättningarna når ännu högre.

Produktiviteten fortsätter att öka i svensk grisproduktion.

Fler smågrisar per sugga på gårdarna

Djurhållning

Produktiviteten fortsätter att öka i svensk grisproduktion. Smågrisproduktionen närmar sig 30 grisar per sugga och år.