Niklas Larsson

Landsbygden behöver inte bli ett museum. Bakom kröken finns nya jobb inom bioekonomin men det kan krävas en och annan kurs på högskolan för att få kunskapen som skapar ekonomiska värden.

I ett av Landsbygdsnätverkets podcastavsnitt diskuteras bioekonomins möjligheter för landsbygden. Bioekonomi handlar om ett sätt att sluta eller minska användningen av ändliga resurser. I Finland är det en stor sak redan. Man tror det handlar om 100 000 nya jobb.

– Om vi tittar på statistiken var bioekonomins värde 60 miljoner euro redan 2011, säger Liisa Saarenmaa, biträdande avdelningschef på jord- och skogsbruksministeriet i Finland.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/miljardsatsning-pa-landsbygden/">Miljardsatsning på landsbygden</a>

Vilka jobb det konkret kan handla om förklarar Liisa Saarenmaa genom att ta upp nya produkter och processer från skogsindustrin där hon säger att tjänster kommer behövas, bland annat service.

Men det finns också en blå bioekonomi med marina bioresurser som musselodling, fiskodling och algodling. Förutom matproduktion kan läkemedelsindustrin och kosmetikaindustrin ha nytta av ämnen som organismerna innehåller.

De traditionella produkterna från skogsindustrin kommer behövas men man kan också ta fram textilier, smarta förpackningar och hygienprodukter. Även sådant som skapar ny energi kan bli varor i bioekonomin.

– De odlar en brunalg i små fat nere i Sotenäs som de utvinner kiselstrukturer ur och som är enormt bra på att fånga solenergi, så att man ökar effektiviteten på solceller, berättar Hans-Olof Stålgren, kanslirepresentant på Landsbygdsnätverket.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/jobb-karriar/storsatsning-pa-grona-jobb/">Storsatsning på gröna jobb</a>

Kapitalet kommer att ta sig till de nya områden där affärsmöjligheter skapas men det behövs en tydlig färdriktning.

– När fler ser var möjligheterna ligger i framtiden, vad som är framtidens investeringar, då kommer också kapitalet att få ett större intresse, menar Camilla Lehorst, projektledare på Näringsdepartementet.

<h3>Risk att landsbygden bara blir råvaruproducent</h3>

Landsbygdens folk har en roll i bioekonomin. Men det finns en risk.

– Det finns en risk att landsbygden ses som en råvaruproducent som exporterar så att säga oförädlad råvara till några industricentra och där förädlar man. Jag tror vi måste stötta de små och medelstora företagen att få kompetens så att det skapas kvalificerade arbetstillfällen på landsbygden, menar Hans-Olof Stålgren.

Ett nätverk som består av föreningar och myndigheter som på olika sätt har betydelse för utvecklingen av de verksamheter och företag som finns i landsbygder och i kustsamhällen.

Alla länder som är medlemmar i EU och har ett landsbygdsprogram ska ha ett landsbygdsnätverk.

Förutom att vara en del av landsbygdsprogrammet är det svenska Landsbygdsnätverket även en del av havs- och fiskeriprogrammet och programmet för lokalt ledd utveckling. Därför finansieras nätverket med pengar från dessa EU-program.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/jobb-karriar/hon-ar-framtidens-agronom/">Hon är framtidens agronom</a>

PREMIUM: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/fiskar-pa-torra-land/">Fiskar efter nya affärer</a>

PREMIUM: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/svenskmarkt-brod-ger-ny-affar-for-odlare/">Svenskmärkt bröd ger ny affär för odlare</a>

Oljan är inte framtiden. I stället kan landsbygdens betydelse få ett uppsving och nya jobb skapas. Det behövs råvara och kunskap när samhället ställer om till bioekonomi, menar kunniga i ämnet.

Nytt uppsving väntar glesbygden när bioekonomin ökar i betydelse.