Ordförandelandet Danmarks jordbruksminister Mette Gjerskov sammanfattade dilemmat på presskonferensen efter veckans jordbruksministerråd i Bryssel.
– Vi vill ha åtgärder som är så flexibla att de kan riktas till olika länder men inte så flexibla att inget händer.
à la carte-förgröning
Själva idén om att en del av gårdsstödet ska vara villkorat av miljökrav verkar ha accepterats men det råder delade meningar om hur villkoren ska se ut.Många länder, däribland Sverige, förespråkar en meny av åtgärder som varje medlemsland kan välja från.Jordbrukskommissionär Dacian Ciolos vill inte ha en à la carte-förgröning. Det riskerar att urvattna miljökraven tills de blir meningslösa, befarar han.Det tror inte landsbygdsminister Eskil Erlandsson.– Då får man se till att göra åtgärdskatalogen väldigt specifik.
Bara ekologiskt
EU-kommissionen föreslår i stället att fler lantbrukare ska anses gröna per definition och automatiskt berättigade till den knappa tredjedel av gårdsstödet som förgröningsstödet ska utgöra.I det ursprungliga förslaget gällde det bara ekologiskt certifierade jordbruk.Nu öppnar EU-kommissionen för att även bönder som deltar i miljöåtgärder i landsbygdsprogrammet eller ingår i godkända miljö- eller klimatcertifieringar ska anses gröna nog för att inte behöva göra något extra.– Det skulle förenkla saker administrativt. Om bonden redan är kontrollerad enligt landsbygdsprogrammet så behövs det ingen andra kontroll, sa Dacian Ciolos efter rådsmötet.
Hela gården
Exakt vilka åtgärder och certifieringar som ska räknas återstår att diskutera, men de måste enligt EU-kommissionen omfatta hela gården och vara mer ambitiösa än de grundläggande förgröningskraven.EU-kommissionen har även mjukat upp andra villkor i förslaget om grönare gårdsstöd. Arealgränsen för vilka lantbruk som måste leva upp till kraven höjs från tre till tio hektar och mark som domineras av buskar eller träd godkänns som betesmark.– Nu finns det förhoppningar om att vi får in våra traditionella betesmarker i gårdsstödet igen, säger Eskil Erlandsson.
Obedövad slakt
På rådsmötet lyfte landsbygdsministern frågan om överutnyttjande av undantaget från kravet på bedövning före slakt. Storbritannien, Nederländerna, Lettland och Danmark stöttade förslaget om att gemensamma riktlinjer tas fram för godkännande och kontroll av slakterier som utför obedövad slakt.En av de största syndarna i sammanhanget, Belgien, erkände att överutnyttjandet är ett problem.