David Gustavsson

Am- och dikor stod för största ökningen och blev 6 600 fler. Det visar en sammanställning över djurantal, antalet djurgårdar och besättningsstorlekar från Jordbruksverket, som jämför juni 2018 med samma månad 2017.

Det fanns i juni i år även 0,6 procent fler kalvar. Jämfört med år 2000 har dock antalet företag med kor för uppfödning av kalvar minskat med 25 procent och blivit 3 500 färre.

Antalet mjölkkor sjönk i juni dessutom med 8,2 procent till 319 400 djur.

– Det är inte så stora förändringar från år till år. Det är till exempel ingen sensation att det blir färre mjölkkor. Det beror nog främst på att varje mjölkko producerar mer mjölk. Men det är inte min uppgift som statistiker att dra sådana slutsatser, säger Anders Grönvall på Jordbruksverkets statistikenhet till ATL.

Det försvinner även allt fler mjölkgårdar, som blivit 2 100 färre jämfört med 2010. Däremot har antalet företag med kor för uppfödning av kalvar varit ganska oförändrat de senaste tre åren.

<h3>Trenden för grisproduktion vänder</h3>

Antalet grisar ökade med cirka 2,3 procent. Ökningen är störst bland slaktgrisar. För suggor och smågrisar har siffran däremot minskat. De senaste två åren har grisantalet ökat med 2,9 procent. Därmed är den negativa trend som vi såg 2010-2016 bruten, då antalet rasade med totalt nästan elva procent.

– Det var länge tungt för grissektorn, men nu ser vi i alla fall ingen minskning längre. Rent generellt har de ekonomiska förutsättningarna blivit gynnsammare för företag. Företag i sektorn läggs inte ned i lika hög omfattning längre, säger Anders Grönvall.

De senaste två åren har antalet grisar i Sverige ökat med 2,9 procent.

Däremot fortsätter fåren bli färre. I juni 2018 fanns det 18 900 får, en minskning med drygt 3 procent, jämfört med samma månad föregående år. Även antalet fårgårdar blev färre.

– Men nedgången har ändå stabiliserats och sett över tid sedan 2010 så är det en liten ökning av antalet får, säger Anders Grönvall.

För första gången är det också fler tackor och baggar än lamm. 1995 gick det 1,36 lamm per vuxet djur, men nu uppskattas antalet vuxna djur överstiga antalet lamm, enligt Jordbruksverket.

Vad gäller besättningsstorlek växer de mest på nötkreaturssidan. En genomsnittlig mjölkgård hade i juni 92 mjölkkor, jämfört med cirka 89 mjölkkor i juni 2017.

– Det är en trend som går väldigt långt tillbaka i tiden, eftersom det helt enkelt lönar sig att ha fler djur på gårdarna. Det är så strukturen ser ut, säger Anders Grönvall.

För övriga djurslag är förändringarna mindre. Sett över en längre tidsperiod är det dock storleken på svinbesättningarna som ökat mest under 2000-talet, konstaterar myndigheten.

Jordbruksverket har ännu inte sammanställt statistik över antalet djur efter sommaren extremhetta och torka. Nästa undersökning för nötkreatur sammanställs i december och presenteras i februari 2019.

Antalet grisar och slaktkor blev 5 000 fler i Sverige i juni – och allt färre grisgårdar läggs ned. Samtidigt minskade får och mjölkkor, enligt ny statistik från Jordbruksverket.

Grisar och nötkreatur ökar, medan får och mjölkkor minskar, visar färsk statistik.

Fler grisar och nötkreatur – men färre mjölkkor

Marknad

Grisar och nötkreatur ökar, medan får och mjölkkor minskar, visar färsk statistik från Jordbruksverket över djurantal.