Argums vd Filip Herlitz och hans kollegor upplever att det är betydligt fler som vill skriva skötselavtal i dag än det var för två till tre år sedan.
– Det kan vara ett uttryck för kritik mot arrendelagstiftningen. Den hänger inte med i de senaste årens snabba förändringar på marknaden, säger Filip Herlitz.
Kan kopplas till skörden
Nivån på ett arrende måste sättas från dag ett och är den samma under hela arrendeperioden. I ett skötselavtal går det att göra upp om att kostnaden ska kopplas till exempelvis prisnivån på spannmål eller hur skörden blev.En annan anledning till att fler väljer skötselavtal är en osäkerhet kring vad som ska hända med EU-stöden framöver. Gårdsstödet till exempel går till brukaren och hänger inte samman med vad som produceras på fälten. Den som arrenderar räknas som brukare.
För högt arrende
– Stöden är en så stor del av intäkterna. Om de görs om till att vara mer produktionsinriktade kan det bli så att arrendatorn sitter med ett för högt arrende, säger Filip Herlitz.I ett skötselavtal är jordägaren brukare.– Klart att det är lockande att få behålla hela stödet och någon annan sköter jorden och får grödan, säger Filip Herlitz.
Omfattas inte av lagen
Ett problem med skötselavtal är att de inte omfattas av arrendelagstiftningen. Därför behöver de skrivas mer utförligt än ett arrendeavtal, enligt Filip Herlitz. Det som måste vara en skillnad är att jordägaren är brukare i ett skötselavtal och därmed söker stöden och står för risken. För att skötselavtalet ska vara ett skötselavtal och inte ett förtäckt arrendeavtal måste brukaren på något sätt betala för att få jorden skött. Det kan till exempel innebära att han eller hon säljer grödan till ett subventionerat pris till den som sköter jorden.
Svårt att sätta rätt pris
– Först då man med gott samvete kan säga att "jag betalar för den här tjänsten".Filip Herlitz tycker att trenden mot fler skötselavtal speglar hur svårt det är att sätta rätt arrendepris. Han tycker att det vore idé att se över arrendelagstiftningen. Det skulle räcka att ta bort kravet på att arrendets pris ska vara fast från början och att undersöka om besittningsskyddet kan göras mindre starkt.