Ulf Aronsson

Några av de markägare i Tibro som överklagade länsstyrelsens älgförvaltningsplan till Naturvårdsverket - och fick rätt. Från vänster: Åke Johansson, Lisbeth Larsson, Ove Emanuelsson och Gert Lannemyr.

Under många år har markägare i Tibro fått dras med stora betesskador på grund av en hög älgstam.

– År 2000 planterade vi ett hygge med 5 000 granar, 5 000 tallar och 5 000 lärkplantor. Av tallarna är det 50 som överlevt, alla kraftigt skadade, säger Ove Emanuelsson, och fortsätter:

– Och vi har inte sett rallarrosor på hyggena under hela 2000-talet.

När länsstyrelsen trots det, troligen på grund av en ojämnt fördelad älgstam, ville minska avskjutningen i stället för att öka den bestämde sig en grupp markägare för att överklaga älgförvaltningsplanen till Naturvårdsverket. Men där fick de beskedet att de "inte var berörda" av planen på ett sådant sätt att de hade rätt att överklaga.

– Men om de som överhuvudtaget inte berörs av varg ändå har rätt att överklaga den jakten så måste ju vi skogsägare, som är direkt ekonomiskt berörda av viltskadorna, kunna överklaga älgförvaltningsplanen, säger Ove Emanuelsson.

Markägarna överklagade därför Naturvårdsverkets avslag till Förvaltningsrätten. Den kom fram till att markägarna visst hade rätt att överklaga och skickade tillbaka ärendet till Naturvårdsverket.

– Naturvårdsverket biföll vår överklagan och upphävde länsstyrelsens beslut för de två jaktår som återstod av planen, fortsätter Ove Emanuelsson.

Länsstyrelsen fick göra en ny plan, men den var inte till någon hjälp för markägarna. Enligt den första planen skulle avskjutningen vara 3,3 älgar per 1 000 hektar, i den nya planen minskades det till 2,7 älgar.

– Anledningen var att den uppskattade vinterstammen minskat från tio älgar per 1 000 hektar i den första planen till sju älgar per 1 000 hektar i den andra.

Markägarna överklagade därför även den andra planen till Naturvårdsverket, som återigen gav dem rätt och skickade tillbaka planen till länsstyrelsen med uppmaningen att älgstammen skulle minskas för att minska skogsskadorna.

– Den nya planen slår fast att vinterstammen av älg ska minskas med en älg per år i tre års tid, från sju till fyra älgar per 1 000 hektar. Vi är de första som fått igenom en överklagan och det är en revolution att Naturvårdsverket tar så tydlig ställning med uppmaning om kraftigt ökad avskjutning, säger Ove Emanuelsson.

Han tycker att fler borde överklaga sina planer, och att ingen gjort det tidigare tror han beror på att de låtit sig nöja med beskedet att det inte går.

– Det här blir prejudicerande och jag tror att Naturvårdsverket kommer att tillstyrka överklaganden, när Äbin och kalvvikterna ser ut som de gör. Planerna gäller i tre år men ska kunna överklagas om förutsättningarna ändras, och Naturvårdsverkets beslut innebär ju att förutsättningarna ändrats, avslutar han.

Två gånger har markägare i Tibro överklagat älgförvaltningsplanen till Naturvårdsverket. Bägge gångerna har de fått rätt, och nu uppmanar de andra markägare att göra likadant.

De fick rätt när de överklagade älgförvaltningsplan till Naturvårdsverket.

”En revolution”

Skog

Två gånger har markägare i Tibro överklagat älgförvaltningsplanen till Naturvårdsverket. Bägge gångerna har de fått rätt, och nu uppmanar de andra markägare att göra likadant.