Ulf Aronsson

Sluta ge bidrag till ädellöv. Det anser Lennart Bosrup, skogsägare i Glimåkra i norra Skåne.

– Bidragen styr mot ett felaktigt och olönsamt sätt att odla ek. Dessutom förstärker de uppfattningen att ädellöv inte är lönsamt. Slutligen är det djupt omoraliskt att lägga pengar som kunde ha använts till annan samhällsservice på detta, säger han.

På Lennart Bosrups fastighet finns gott om ädellöv, främst i blandskog. För knappt 20 år gjorde han själv en ädellövsplantering med statliga bidrag. Hittills har de fyra hektaren kostat samhället 140 000 kronor för plantering, stängsling, röjning och nedtagning av stängsel.

– Kostnaderna är orimliga, då går det aldrig att få lönsamhet i ädellöv. Trakthyggesbruket är så allenarådande att det slagit igenom även här, men det passar inte för ek. Med åren har jag i stället lärt mig hur man sköter självsådd ek. Då får man ned etableringskostnaden och kan få lönsamhet.

Lennart Bosrups skötsel bygger på Flakullamodellen, som utvecklats av Erik Ståhl och hans dotter Cecilia Rooth. Genom att ta vara på befintlig föryngring och komplettera med någon enstaka planta får man de 40 stammar per hektar som behövs.

Vid behov får plantorna individuellt betningsskydd. Färre röjningar behövs och med rejält utrymme för kronan blir det timmerdimensioner på 90 år i stället för 120. Enligt Lennart Bosrup blir lönsamheten något högre än för konventionell granskötsel.

– Skogsstyrelsen borde istället satsa bidragspengarna på fler kunniga skogskonsulenter som hjälper skogsägarna med både produktion och mångfald, säger han.

Magnus Bondesson, skogskonsulent på Skogsstyrelsen, håller inte med i kritiken mot bidragen.

– Bidragen finns eftersom man som skogsägare enligt ädellövskogslagen är tvungen att föryngra med ädellöv när man avverkar ädellövbestånd. Det är ett intrång i äganderätten och bidraget finns som kompensation för att täcka merkostnaden jämfört med att föryngra med gran, säger han.

– Det är en utopisk tanke att vi inte behöver hägn, det fungerar inte med de viltstammar vi har i dag. Sen kan man ju tycka att det inte är något som staten ska sponsra, men så ser verkligheten ut. Dessutom är bidraget till för att skapa skogar med ädellöv och Lennart Bosrups modell skapar inga skogar, bara enstaka träd.

– Bidraget fungerar, och är bra i det stora hela. Problemet är råvarupriserna. Det behövs en industri som efterfrågar produkterna, avslutar han.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/skog/branning-okar-risk-for-barkborreangrepp/">Bränning ökar risk för skogsskador</a>

<a href="http://www.atl.nu/skog/brottsmisstankt-ex-vd-sca-har-godkant-allt/">Brottmisstänkt före detta vd: "SCA har godkänt allt"</a>

<a href="http://www.atl.nu/skog/inget-tar-sitt-ansvar/">Premium: Lång väntan på flisning för svampangripna träd</a>

<a href="http://www.atl.nu/skog/nya-tallsjukdomen-sprider-sig-i-sverige/">Premium: Nya tallsjukdomen sprider sig i Sverige</a>

<a href="http://www.atl.nu/skog/sodra-hojer-priserna-pa-timmer-och-massaved/">Södra höjer priserna på timmer och massaved</a>

– Bidrag till ädellöv styr mot fel sätt att odla ek och permanentar uppfattningen att ädellöv inte är lönsamt.Det säger skogsägaren Lennart Bosrup som tycker bidragen borde slopas till förmån för mer och bättre rådgivning.

"Bidrag till ädellöv styr mot fel sätt att odla ek och permanentar uppfattningen att ädellöv inte är lönsamt".