Ulf Aronsson

”Man kan inte gå på fastighetskartan för att fastställa gränser”, säger Roland Jansson, till höger. Till vänster Robert Grimm, förvaltare Arvidsjaurs Allmänning. Här står de vid en råsten som markerar ett fastighetshörn.

Roland Jansson reagerade på ATLs artiklar om <a href="https://www.atl.nu/skog/manga-missar-pa-samma-uppdrag/">Sveaskogs felavverkning i Hjo</a>.

– Man kan inte gå på fastighetskartan för att fastställa gränser, det är tydligt angivet att den inte håller den noggrannheten, säger han.

I 40 år jobbade han på Lantmäteriet och är nu engagerad i att hjälpa delägarna i Arvidsjaurs Allmänning, där han själv sitter i styrelsen, att få koll på sina gränser.

För tio år sen var han delprojektledare i ett fullskaletest där fastighetskartans redovisning av gränsen jämfördes med inmätta gränsmarkeringar i terrängen. I Bromöllatrakten var det radiella medelfelet 3,5 meter, I Östergötland 4,5 meter, i Ockelbotrakten 7,2 meter och i Luleå 9,6 meter.

– Tumregeln är att maxfelen kan vara upp till tre gånger medelfelet, säger han.

Det innebär att en gräns i fastighetskartan i Östergötland skulle kunna ligga uppåt 15 meter ifrån gränsmarkeringarna i terrängen. Och juridiskt är det gränsmarkeringarna som gäller.

– Att sen använda en vanlig GPS utan korrektion eller kvalitetskontroll gör inte saken bättre när det gäller att leta fastighetsgränser där noggrannhetskravet är bättre än metern. En vanlig GPS ger ett fel i samma storlek som fastighetskartan i vuxen skog, fortsätter Roland Jansson.

Att fastighetskartan kan visa så mycket fel beror på hur den utvecklats historiskt. När man försökt passa in gränser sedan laga skiftet, avvittringen, hemmanskartor och andra fastighetsbildningar i nuvarande koordinatsystem finns många felkällor, och arkivmaterialet kan vara knapphändigt.

– Och när den första fastighetskartan gjordes fanns inte ortofoto utan man använde en mosaik av flygbilder. Där passades sedan fastighetsindelningen in mot rågångar, hyggeskanter, vägar med mera. Men det går ju inte att vara säker på att en hyggeskant ligger rätt, säger Roland Jansson och fortsätter:

– Jag tror det är ett allmänt problem att skogsägarna inte riktigt vet var deras gränser går. En del tror sig veta, men börjar man klämma på det är de inte så säkra.

Läs även: <a href="https://www.atl.nu/skog/skogsjatte-fallde-400-trad-pa-fel-fastighet/">Skogsjätte fällde 400 träd på fel fastighet</a>Läs också: <a href="https://www.atl.nu/skog/sveaskog-bristande-rutiner-inte-orsak-till-felavverkning/">”Bristande rutiner inte orsak till felavverkning”</a>Läs mer: <a href="https://www.atl.nu/skog/manga-missar-pa-samma-uppdrag/">Missade sex av sju gränser</a>Läs också: <a href="https://www.atl.nu/skog/sveaskog-vi-har-ingen-forklaring/">”Svårt med gränser utan markeringar i fält”</a>

Få skogsägare har bra koll på sina gränser, och att lita på fastighetskartan kan leda upp till 30 meter fel. Det säger Roland Jansson, Arvidsjaurs Allmänning.

Fastighetskartan ett osäkert hjälpmedel: ”Kan visa upp till 30 meter fel.”

Oklara gränser utbrett problem

Marknad

Kan göra att man hamnar upp till 30 meter fel, enligt Roland Jansson, Arvidsjaurs Allmänning.