Härje Rolfsson

Förra året anmäldes 89 olyckor, varav 40 orsakade längre sjukfrånvaro än 14 dagar.

Under 2018 inträffade inga dödsolyckor i skogen enligt Arbetsmiljöverkets statistik, men det sker många olyckor. Förra året anmäldes 89 olyckor, varav 40 orsakade längre sjukfrånvaro än 14 dagar.

– Det är kanske bara hundratalet olyckor som hamnar i offentlig statistik. Men vi vet sedan länge att mörkertalet är fruktansvärt stort bland självverksamma skogsägare, säger Tomas Gullberg, verksamhetsledare på Säker skog.

<h3>”Finns ingen fungerande rutin”</h3>

Han berättar att Säker skog genom åren har gjort ett antal stickprovsundersökningar bland Sveriges självverksamma skogsägare och frågat om olyckor i samband med arbetet i skogen.

– Då har vi uppskattat att ungefär en procent av 300 000 skogsbrukningsenheter i Sverige årligen råkar ut för någon ganska allvarlig olycka som kräver läkarbesök och/eller sjukskrivning. Det är 3 000 olyckor per år, men det finns ingen fungerande rutin för att rapportera och registrera dessa olyckor.

LRF tar fram egen statistik när det gäller dödsolyckor inom jord- och skogsbruk, men inte över alla olyckstillbud. Enligt deras siffror var det tre personer som dog i samband med arbete i skogen 2018. En person fick en stock över sig, en annan dog när han fick ett vedlass över sig och en äldre man dog vid en olycka när han vinschade upp ett träd på en skogsvagn. Det är oklart varför dessa fall inte finns med i Arbetsmiljöverkets statistik.

– Det kan bero på att en person som sysslar med hobbyverksamhet, eller att äldre självverksamma skogsägare som råkar ut för en olycka, inte anmäls som en arbetsplatsolycka av dem som kallas till olycksplatsen, säger Anders Drottja, arbetsmiljöansvarig på LRF.

Han påpekar att det är viktigt att tänka på att inte arbeta ensam i skogen och att även vara mer försiktig när man blir äldre, eftersom äldre personer är överrepresenterade i olycksstatistiken.

Trots att mörkertalet kan vara mycket stort tror också Tomas Gullberg på Säker skog att olyckstrenden i skogen kan vara på väg nedåt.

– Jag tror att projektet Säker skog, motorsågskörkort och andra utbildningar har haft effekt. De som håller på mycket med skogsarbete har höjt sin kunskapsnivå och det har spridit sig även till de som inte har gått kurser. I dag är det sällan man ser stubbar med farlig eller dålig brytmån, men innan Säker skog var de vanliga.

Han påpekar också att mekaniseringen i skogen har fortsatt och att det fälls allt färre vanliga träd manuellt med motorsåg.

– Det kan ha bidragit till det minskande antalet olyckor, men å andra sidan är det allt mer krångliga och farliga fällningar som görs manuellt. Och då är risken för olyckor betydligt större.

Tomas Gullberg berättar att det vid allvarliga olyckor oftast börjar med ett fastfällt träd. Det vill säga det träd man fäller fastnar i ett annat träd på vägen ned.

– Då kan man sakna kunskap i hur man får ned trädet på ett säkert sätt. Det finns de som är så dumdristiga att man börjar såga i det träd som trädet hänger i. Då kan det gå riktigt illa.

Olyckstrenden inom skogsbruket är sjunkande de senaste åren, enligt Arbetsmiljöverkets siffror. Men det finns mycket stora mörkertal, menar säkerhetsexperter.

Experten: Börjar ofta med ett fastfällt träd.