Ulrika Eriksson

Utsikt över torra betesmarker från flygplanet till Armidale. Från Armidale är det ytterligare 25 kilometer söderut till Uralla.

I början av augusti uppdaterade näringsdepartement i australiska delstaten New South Wales sina uppgifter gällande torkan i delstaten. Hela delstaten blev då torkförklarad – mitt under vintersäsongen.

På webbplatsen som myndigheterna i New South Wales ägnat åt torkan syns den lilla orten Uralla i den torraste röda zonen. Det innebär att nederbörden, markvattnet och vegetationens tillväxt ligger fem procentenheter under historisk data för dessa kategorier.

Richard Daugherty framför gårdshuset som är ett av Australiens äldsta kontinuerligt bebodda trähus.

Uralla är omringat av fårgårdar som producerar högkvalitativ ull. I Australien kan man räkna till cirka 71 miljoner får. 1 600 av dessa betar på gården Balala några kilometer utanför Uralla.

Balala byggdes 1840. Gården växte fram till att bli en stor fårstation med en skola, slaktbutik och smed. De flesta av byggnaderna är nergångna och förfallna. Men gårdshuset har den nuvarande ägaren renoverat enligt historiska byggnadsföreskrifter. Richard Daugherty och hans fru Sarah Burrows sålde sin firma i Sydafrika där de bedrev safari till häst och sadlade om till att bli får- och nötkreatursbönder i norra New South Wales.

– Min dotter är nu 11 år under hennes sju år i Balala har vi haft två bra år, säger Richard Daugherty.

– Men jag ångrar inte flytten och jag tänker inte ge upp.

Balalagården från 1840 visar, trots de nedgångna byggnaderna, hur en gammal fårstation från den tidseran var uppbyggd. Den avhuggna byggnaden till vänster är smedjan, den på pelare är spannmålsmagasinet. Gräsvägen framför byggnaderna är den gamla vägen som användes mellan Uralla, Kingstown och Bundarra när transporterna gick med häst och vagn.

Urallas medelnederbörd ligger på 794 millimeter per år. Fram till augusti i år visade det meteorologiska institutets mätningar 184 mm regn.

– Från januari fram till nu har vi fått mindre än en tredjedel av vår årliga nederbörd.

Richard Daugherty fortsätter att berätta om frosten i vintras. Frostnätter är en del av New South Wales klimat, men den brukar inte vara lika ihållande som i år.

– Varje morgon har det varit frost och det har gjort gräset näringsfattigt.

Hela New South Wales är drabbat av torkan.

Richard har redan förlorat fem till tio procent av sin fårflock. 1 000 tackor har betäckts och han säger att om han får 500 lamm har han en otrolig tur.

– Men jag tror det blir värre än så. Jag kan först börja räkna när de är klara med lamningen i oktober.

Fyra lamm som har blivit övergivna av sina mammor matas av Richard Daugherty flera gånger om dagen.

Trots elände med både väder och lamning har Richard anammat den australiska fårbondeandan; att vara optimistisk och motståndskraftig.

– Vi tror alltid att regnet kommer i morgon. Men jag vill ändå inte bruka jorden som jag hittills har gjort.

– Vi bönder behöver fundera på om det finns ett bättre sätt att klara av torka i framtiden. Jag har läst mycket om jordhälsa och vill arbeta mer holistiskt och fokusera på den biologiska mångfalden.

Ett första steg i den riktningen var att påbörja indelningen av de ursprungliga sex betesmarkerna till 40 mindre hagar. Hittills har han fått upp 30 kilometer nya staket. Om han skulle lägga ut arbetet på entreprenad skulle prislappen hamna på runt 7 000 dollar, cirka 45 000 kr, per kilometer.

– Så jag bygger staket själv. Då kostar materialet mig runt 3 000 dollar per kilometer.

Richard Daughertys ritning över nya mindre hagar. Han vill göra om sex betesmarker till 40 hagar.

Tanken med de mindre hagarna är att om han kan stänga ute fåren från en hage kan en växt, som annars alltid äts upp av fåren, få en chans att ta sig. Fåren betar nämligen alltid ner den godaste växten, så den hinner aldrig växa till sig förrän den är uppäten igen.

Richard Daugherty kommer även att plantera gräs och baljväxter med rejäla rötter. När de är färdigvuxna ska han låta fåren äta upp dem så att växten dör och näringen går ner i jorden.

– Jag ska också plantera plantor som har djupa rötter, som kan bryta upp jorden för att öka biologin i jorden.

New South Wales medelnederbörd under vintern 2018, det vill säga från juni till augusti, låg på 53,2 millimeter. Det är 54 procent lägre jämfört med normala vintrar.

Planen är också att fånga upp varenda liten droppe regn som faller över Balala. Att göra jorden till en plats dit mikrober gärna flyttar.

– Jag vill att jorden ska bli som en stor svamp och om jag vore en mikrob skulle det vara ett ställe där jag ville bosätta mig, säger Richard Daugherty.

Om man tittar på hela New South Wales nederbörd så har årets första halvår, från januari till augusti, varit den torraste perioden sedan 1965.

<h3>Gården Balala</h3>Gård: Balalagården ligger utanför Uralla, i New England, New South Wales, Australien.Ägare: Richard Daugherty och Sarah Burrows.Bakgrund: Richard har en fil.kand. i naturvetenskapliga ämnen och byggnadsprojektledning. Sarah arbetar på University of New England. Hon håller samtidigt på att starta upp ett mobilt slakteri, Red 8 Produce, inspirerat av den svenska modellen från Järvsö.Gårdsstorlek: 1 200 hektar.Kontraktanställda: Vid fårklippningstider.Djur: 1 600 superfine merino och sydafrikanska dohne merino. Samt en besättning på runt 130-150 anguskor. Men i år föddes endast 95 kalvar.Vinterfoder: Korn, vete, bondbönor och majs till fåren. Bomullsfrön och lusern till nötkreaturen. I år har gården köpt in runt 60 procent mer foder. Det har blivit en extra kostnad på tiotusentals dollar. Richard Daugherty förklarar dock att det finns bönder i New South Wales som har lagt ut hundra tusentals extra dollar i foderinköp i år.<h3>Fler får måste slaktas</h3>Enligt september månads prognos från Meat &amp; Livestock Australia kommer fårslakten att stiga till 9,3 miljoner slaktkroppar under 2018. Det är en ökning med 23 procent från 2017:s siffror. För lammen beräknas slakten ligga på 22‚9 miljoner slaktkroppar under 2018. Det är en 2-procentig ökning från 2017. Torkan har gjort att lammslaktkropparnas vikt förmodas att sjunka med 2 procent jämfört med förra året. För får beräknar man en 8-procentig sänkning av slaktkroppen, till medelvikten på 23 kilo. Lammpriset har stigit sedan i april. Rekordpriserna ligger på runt 700-800 cent/kg (44,70-51,09 kr/kg).Källa: MLA, Sheep Industry Projections September update<h3>Hjälp till lantbrukarna</h3>Delstaten New South Wales torkfond är uppe i 1,1 miljarder australiska dollar. Pengarna går bland annat till tre nya doppler-radarstationer, ökat finansiellt stöd till bönder i form av räntefria lån på upp till 50 000 dollar (cirka 320 000 kronor) som måste betalas av under en sjuårsperiod, psykologbesök och andra rådgivningsmöjligheter.Även andra initiativ har tagits för att hjälpa lantbrukarna:• Country Women's Association New South Wales skänker upp till 3 000 dollar (drygt 19 000 kronor) per familj för matvaror, el- och telefonräkningar, tandläkarbesök med mera.• Buy a Bale, ett initiativ från Rural Aid, uppmuntrar australier att skänka pengar för en höbal som kan gå till böndernas besättning.• National Australia Bank kommer inte att straffa bönder med höga räntor om de faller efter i sina betalningar på grund av torkan.

Fårbonden Richard Daugherty är en av många lantbrukare i New South Wales, Australien, som drabbats hårt av torkan i landet. Under årets sju första månader fick hans gård mindre än en tredjedel av den normala regnmängden.

Australiske Richard Daugherty: ”Vi tror alltid att regnet kommer i morgon”

Fårbonde kämpar mot torkan: ”Jag ger inte upp”

Lantbruk

Fårbonden Richard Daugherty i Australien har fått betydligt mindre regn än normalt.