I regeringspromemorian föreslås att allvarliga brott mot livsmedelslagen och lagen om foder och animaliska biprodukter blir straffbart med upp till två års fängelse. Brott ska anses allvarliga när de hotar människors och djurs liv och hälsa, men också om de i större omfattning vilseleder konsumenter, inklusive foderköpande lantbrukare, genom felaktig märkning eller marknadsföring, eller i större omfattning förhindrar att foder kan spåras för att stoppa smittspridning. Fängelsestraff ska kunna dömas både vid uppsåt och vid oaktsamhet.
Fängelse för fusk med foder föreslås
Inte bara mygel med mat, utan även med foder, bör bli straffbart med fängelse, enligt en promemoria från regeringen. Samtidigt föreslås avkriminalisering av vissa överträdelser mot lagarna om livsmedel, foder och djurskydd.
Fler kan dömas
En skärpning av straffskalan antas göra att fler kan dömas för matfusk. Dagens lägre straff leder till att den typen av brott prioriteras ner av polisen, enligt promemorian. Är högsta straffet böter kan det inte utföras någon husrannsakan under utredningen, och först vid möjliga fängelsestraff på ett år eller mer gäller regler om häktning, anhållande och gripande. Att matfusk kopplas till organiserad brottslighet och kan ge avsevärda ekonomiska vinster talar också för att straffen bör skärpas vid allvarliga brott, enligt förslaget.
För mindre förseelser föreslås att sanktionsavgifter införs i stället för dagens bötesstraff. Promemorian anger inte exakt vilka överträdelser det bör vara, men det kan handla om saker som brister i journalföringen, att en foderföretagare inte registrerat sig eller att en bonde köpt foder från en oregistrerad foderföretagare.
Inte dubbel bestraffning
Vissa förseelser som föreslås beläggas med sanktionsavgifter kommer att överlappa med sådana som ger avdrag på direktstöden enligt tvärvillkoren. I promemorian konstateras att det kan uppfattas som en dubbel bestraffning att både få mindre stöd och betala en avgift, men att det inte är det rent juridiskt. Enligt förslaget bör bönder inte undantas från sanktionsavgifter bara för att de också kan få tvärvillkorsavdrag.
Sanktionsavgifterna kan vara mellan 1000 och 100 000 kronor, beroende på förseelsens allvar och omfattning. Avgiften ska inte tas ut om det finns omständigheter, som sjukdom eller annat som företagaren inte kunnat påverka eller förutse, eller om hon eller han gjort vad hon eller han kunnat för att undvika överträdelsen. Beslut om en sanktion ska kunna överklagas.
Sanktioner i stället för böter
Att vissa förseelser avkriminaliseras ska enligt promemorian inte tolkas som att de ses som mindre allvarliga. De föreslagna förändringarna görs för att effektivisera hanteringen, inte för att mildra konsekvenserna för de som bryter mot lagen. De överträdelser som i dag kan leda till djurförbud och omhändertagande av djur ska göra det även om de i framtiden beläggs med sanktionsavgifter i stället böter.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den första juli 2018.
Falskmärkt svenskt och ekologiskt triggade utredning
Efter flera skandaler där konventionellt kött sålts som ekologiskt och utländskt kött som svenskt satte landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) en intern utredare att se över lagstiftningen kring matfusk, med sikte på att skärpa straffen.