Ann-Katrin Öhman

Fältkrassing odlas i försök på Hushållningssällskapets gård i Öjebyn i Norrbotten.

Sedan ett år tillbaka ingår Agropark i Öjebyn utanför Piteå i ett projekt med fältkrassing som drivs från SLU i Alnarp. Den första veckan i juni 2019 såddes oljeväxten tillsammans med korn på två hektar. I september tröskades kornet och tanken var att den tvååriga fältkrassingen skulle övervintra för att kunna skördas nu i höst.

– Tyvärr hade vi en besvärlig vinter som ställde till det. Först blev det väldigt kallt, sedan blev det milt blidväder och sedan kallt igen. Det innebar att blidan förvandlades till is på marken och det mesta av fältkrassingen frös bort. Men ett år är inget år i de här sammanhangen och jag är övertygad om att fältkrassingen kan ta sig om vi gör ett nytt försök, säger försöksledaren Jan Nilsson.

Teknikreportern om fältkrassing: <a href="https://www.atl.nu/kronika/faltkrassingprojektet-kan-ge-groda-som-kan-anvandas-i-hvo-framstallning/">”Om forskarna lyckas kan vi få en ny energi- och proteingröda som kan användas i HVO-framställningen”</a>

Det finns flera fördelar med fältkrassing. Förutom att den bedöms vara vinterhärdig och kunna odlas ända uppe i Norrbotten, så klarar den sig bättre från skadedjur än rybsen som också trivs i norra Sverige.

– Både rybs och raps är ju väldigt attraktiva för olika typer av skadeinsekter, som rapsbagge och kålfjäril. Det innebär att man måste använda mycket kemiska växtskyddsmedel. Dessutom är ju fältkrassingen väldigt oljerik, säger Jan Nilsson.

Förra våren testade han att så den på olika djup i krukor, men det visade sig att den tog sig lika bra oavsett sådjup. Den kan också samsas på samma marker som korn, som i Norrbotten främst odlas till djurfoder, och dess frökakor kan bli proteinfoder. Det pågår också försök att göra den till en perenn växt, så att den skulle kunna binda kol och markerna inte skulle behöva plöjas och sås vartannat år.

Fältförsök har visat att det går att få en fröskörd på fem ton per hektar. Om alla kornfält samsås med fältkrassing och alla nedlagda fält tas i bruk, visar beräkningar att fältkrassingen skulle kunna ge 80 miljoner liter olja per år bara i Norrland. Men Jan Nilsson ställer sig skeptisk till att alla nedlagda fält skulle börja odlas igen.

– Man måste fråga sig varför de är nedlagda, kanske ligger de för långt borta från gården för att det ska vara lönsamt att odla upp dem, kanske finns det en avvattningsproblematik. Ofta behövs det både röjas bort skog, plöjas och täckdikas innan det går att använda dem igen, säger han.

Försöksledare Jan Nilsson, Agropark i Öjebyn.

Men han tror definitivt att fältkrassing kan bli en av många lösningar i arbetet med att ställa om till ett fossilfritt samhälle.

– Det är klart att det skulle vara en enorm fördel om bonden kunde producera sitt eget bränsle genom att fröna omvandlades till HVO-diesel och att frökakorna blev proteinfoder till djuren på gården. Eftersom det här rör vår energiförsörjning och vår avveckling av fossila bränslen måste staten ta ett ansvar för finansieringen för att kunna utveckla den här grödan, säger Jan Nilsson och fortsätter:

– Fältkrassing är ju från början en vild växt och det krävs mycket jobb att tämja och förädla en sådan.

Det finns stora förhoppningar om att kunna använda oljeväxten fältkrassing till att producera miljövänlig HVO-diesel. Nu odlas växten i försök på Hushållningssällskapets gård i Öjebyn i Norrbotten.

Nu odlas växten i försök i Norrbotten.

Fältkrassing kan ge bonden både bränsle och foder

Teknik

Nu odlas växten i försök på Hushållningssällskapets gård i Öjebyn i Norrbotten.