Marion Palm

Studien har genomförts i åtta regioner i Europa och Kanada och är därmed den mest omfattande i sitt slag rent geografiskt.

Att den biologiska mångfalden ökar när fler olika typer av grödor tar plats på fälten kan förklaras med att det också erbjuds fler livsmiljöer för olika arter. Det visar en omfattande internationell studie där forskare från Lunds universitet har deltagit.

Studiens främsta resultat är att mindre åkrar och en större variation av grödor ger en god effekt på den biologiska mångfalden i jordbrukslandskap.

Alla artgrupper som inventerades: vilda växter, vilda bin, humlor, blomflugor, fjärilar, spindlar, jordlöpare och fåglar, gynnades av en ökad variation av grödor och minskad åkerstorlek.

– Det är väldigt spännande att se så tydliga bevis, säger Yann Clough, professor i miljövetenskap vid Lunds universitet och en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande från Lunds universitet.

Studien har genomförts i åtta regioner i Europa och Kanada och är därmed den mest omfattande i sitt slag rent geografiskt.

– Små fält ses ofta som ett hinder för ett rationellt jordbruk, eftersom de kan ge högre kostnader per hektar åkermark, men vi ser att de verkligen kan vara en nyckel för att bevara den biologiska mångfalden, säger Yann Clough.

Som det ser ut i dag är stora åkrar, där samma gröda odlas, ofta en nödvändighet för att få en god lönsamhet i det svenska jordbruket. Men forskaren Yann Clough pekar på att större biologisk mångfald kan ge högre produktivitet genom ökad pollinering och säger att betydelsen av mindre åkrar och ökad mångfald av grödor ofta underskattas. Han tror att resultaten kan bidra till debatten om reformationen av CAP, den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU.

– En politik som gör det möjligt att bevara landskap med mindre fält skulle göra det möjligt att kombinera en bevarad hög biologisk mångfald med en upprätthållen jordbruksproduktion, säger Yann Clough.

Enligt studien kan en större variation av grödor på åkrarna samt mindre åkerstorlek vara lika fördelaktigt för den biologiska mångfalden som att öka mängden icke uppodlade småhabitat som exempelvis blommande fältkanter, häckar och gräsremsor.

<h3>Fakta: Studien</h3>• Resultat från studien visar att en minskning av medelstorleken på fält från 5 till 2,8 hektar i ett jordbrukslandskap som omfattar en kvadratkilometer bidrar till en ökning av den biologiska mångfalden som är jämförbar med den som observeras när andelen naturliga habitat ökar från 0,5 till 11 procent (såsom betesmarker eller permanent bevuxna fältkanter).• Studien är den mest omfattande geografiskt som gjorts i sitt slag – den har genomförts i åtta regioner i Europa och Kanada.• Studien bygger på ett internationellt samarbete mellan 30 forskargrupper. Huvudförfattarna Clélia Sirami och Nicolas Gross forskar vid INRA och CNRS i Frankrike. Yann Clough, professor i miljövetenskap, och Romain Carrié, forskare, både på Centrum för miljö- och klimatforskning (CEC) vid Lunds universitet, är medförfattare och har deltagit i projektet genom forskning i jordbrukslandskap i Tyskland respektive Frankrike.Källa: Lunds universitet

Mindre åkrar och fler olika grödor ökar den biologiska mångfalden. En internationell studie visar att de positiva effekterna blir lika stora som med bevarad ängsmark och blommande kantzoner.– Små fält kan vara en nyckel för att bevara den biologiska mångfalden, säger Yann Clough, professor vid Lunds universitet.

Forskare: ”Små fält kan vara en nyckel för att bevara den biologiska mångfalden”.