Lars Bärtås

Salixarealerna har nästan halverats på de senaste tjugo åren och är nu nere på cirka 7 000 hektar.

Marknaden för fasta biobränslen har vänt uppåt, efter flera års nedgång. Det senaste kvartalet har priset på skogsflis stigit till 195 kr per MWh, en ökning med drygt tio procent sedan bottenåret 2016.

Den ökade efterfrågan beror delvis på att importen av flis från Baltikum minskat, men också på att flera nybyggda pannanläggningar i Sverige och Europa tagits i drift.

– Mycket talar för att efterfrågan på biobränsle fortsätter öka de kommande åren, framför allt i södra Sverige och i Danmark, säger Gustav Melin, VD på Svebio.

För svenska salixodlare – som länge kämpat i motvind – är detta goda nyheter. Priserna på salixflis följer övriga fastbränslen, även om vissa värmeverk betalar en något lägre peng för salixen.

Enligt Gustav Melin beror det inte på att bränslet är sämre utan snarare på energibolagens inställning.

– Intresset för att ta emot salix varierar mellan olika bolag. En del ser det som en viktig komponent i den förnybara bränslemixen. Andra anser att bränsle från åkermark är problematiskt eftersom det kan innehålla ämnen man inte vill hantera, till exempel kadmium. Men dessa farhågor överdrivs ofta i relation till salixodlingens miljönytta, säger Gustav Melin.

Arealerna av salix har de senaste tjugo åren nästintill halverats och är nu nere på cirka 7 000 hektar. Omställningsbidragen som satte fart på odlingarna i början 1990-talet togs bort efter EU-inträdet, och i dag återstår ett planteringsstöd på 5 800 kronor per hektar.

Odlare kan även få viss ersättning via arealstödet som tar hänsyn till biologisk mångfald. Men salix hamnar på en relativt låg nivå i miljöberäkningarna, vilket väckt missnöje i odlarleden.

Gustav Melin tror dock att nya direktiv från EU på sikt kan förändra villkoren för energigrödorna.

– Jag var nyligen på ett möte i Bryssel med Bioenergy Europe, där jag för första gången på länge hörde positiva signaler om energigrödor. EU-politikerna börjar inse att grödorna kan bidra till att minska klimatpåverkan och skapa nya intäkter till jordbruket. Det återstår att se vilka beslut som fattas, men troligtvis lär åtminstone arealstöden justeras till salixens fördel, säger han.

Förutom regelverken är det många faktorer som påverkar ekonomin i en salixodling. Det framgår av Jordbruksverkets kalkyler som konsulten Håkan Rosenqvist tagit fram.

– De flesta odlingar i dag är lokaliserade kring Hjälmaren, Mälardalen, Vänern och södra Skåne. Det är ingen slump, eftersom det är tättbefolkade områden med närhet till värmeverken. Odlarna har korta transportvägar och kan lättare samordna sin verksamhet, säger Håkan Rosenqvist.

Engagemang för både odling och försäljning är andra viktiga nycklar för att klara ekonomin, konstaterar han.

– Man kan knappast förvänta sig en hög lönsamhet i energigrödor. Men har du odlingsmarker på gården som inte är så bördiga är det bättre och mindre arbetskrävande att välja salix framför spannmål. Det är den jämförelsen som bäst motiverar en salixodling.

<h3>Salix&#x2028;</h3>Salix är ett snabbväxande flerårigt trädslag som vanligtvis skördas 4-6 år efter plantering.&#x2028;Många salixodlingar etablerades i Sverige på 1990-talet. Sedan dess har det tagits fram förädlade sorter som är mindre känsliga för frost och svampangrepp.&#x2028;Marknaden för salix är snarare lokal än regional och merparten av dagens odlingar finns i Mälardalen, Skåne och Västra Götalands län. &#x2028;På Jordbruksverkets webbplats finns kalkyler för den som är intresserad av salixodling, samt även utbildningsmaterial.<h3>Fyra skäl att satsa på salix&#x2028;</h3>• Odlingen passar företagets affärsmål och intresse.&#x2028;• Gården har mindre bördig odlingsmark som kan användas.&#x2028;• Det finns möjlighet att samverka med andra odlare.&#x2028;• Kunder finns i närområdet = låga transportkostnader.

Stigande bränslepriser och miljöpolitiska signaler från EU väcker nytt hopp för landets salixodlare. Men energigrödans väg till värmeverken kantas fortfarande av hinder.

Faktorerna som talar för salix

Växtodling

Stigande bränslepriser och miljöpolitiska signaler från EU väcker nytt hopp för landets salixodlare. Men energigrödans väg till värmeverken kantas fortfarande av hinder.