Beatrice Palm

Utländskt kött har sålts som svenskt, men fuskarna kommer undan utan straff.

Sedan 2010 har antalet strafförelägganden och domar för brott mot livsmedelslagen minskat stort, visar statistik från BRÅ.

För någon vecka sedan meddelade åklagare Anita Kjellén i Stockholm att hon lägger ner förundersökningen om misstänkt köttfusk hos Gothemsgårdens slakteri och systerföretaget Gotland K & D.

Detta trots att ärendet – enligt miljöförvaltningen i Stockholm – var det mest uppenbara exemplet på systematiskt fusk man någonsin haft. Bland annat ska 23 ton importerat kött ha märkts om och sålts som svenskt, i en del fall även som KRAV-märkt.

Enligt åklagaren hade det krävts ytterligare omfattande utredningsinsatser för att kunna väcka åtal. Och det var inte försvarbart med tanke på att det strängaste straffet för brott mot livsmedelslagen är böter, menade hon.

Trots att ett stort antal livsmedelsskandaler avslöjats under senare år är det i själva verket ytterst få som fälls i domstol.

Sedan 2010 rör det sig om mellan 6 och 19 personer per år, visar statistik från Brottsförebyggande rådet, BRÅ, som ATL har sammanställt.

Under samma tidsperiod har antalet strafförelägganden minskat stort, från 41 stycken 2010 till 5 stycken 2015.

ATL har även tittat på de domar som landets tingsrätter utfärdade för brott mot livsmedelslagen förra året. De går att räkna på ena handens fingrar och handlar i stort sett enbart om solklara överträdelser där de åtalade sålt livsmedel eller drivit pizzerior utan nödvändiga tillstånd. Det systematiska fifflet lyser med sin frånvaro.

Ändå tycker Louise Nyholm, statsinspektör på Livsmedelsverket, inte att man ska tveka att anmäla misstänkt fusk.

– Även om åklagarna lägger ner fallen så stoppar vi olagliga livsmedel från att komma ut på marknaden. Den delen är minst lika viktig som att se till att de inblandade får sitt straff, säger hon.

Livsmedelsverket har under lång tid krävt att fängelsestraff ska återinföras i straffskalan för brott mot livsmedelslagen. I mars presenterade regeringen ett lagförslag som innebär att allvarliga brott ska kunna ge fängelse i upp till två år.

Förslaget, som nu är ute på remiss, välkomnas av branschorganisationen Livsmedelsföretagen.

– Böter är i vissa fall helt enkelt inte tillräckligt för att få de oseriösa företagen att sluta bryta mot reglerna. För att understryka allvaret är det bra att fängelse återinförs i straffskalan, säger Daniel Emilson, presschef på Livsmedelsföretagen.

– Men det behövs även utökade resurser till rättsväsendet, inte minst eftersom systematiskt livsmedelsfusk inte sällan rör sig om organiserad brottslighet, vilket även kräver utökat samarbete på europeisk nivå.

* Uppgifterna för 2016 publiceras i slutet av maj

<a href="http://www.atl.nu/lantbruk/nya-brottsmisstankar-riktas-mot-gothemsgarden/">Gothemsgården misstänks för ekobrott</a>

PREMIUM: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/mikroplast-i-slam-som-sprids-pa-akrar/">Mikroplast sprids på åkermark</a>

Det är billigt att fuska med livsmedel i Sverige. Gothemsgården är bara det senaste exemplet på hur lätt det är att undgå straff, visar ATLs sammanställning.

Det är billigt att fuska med livsmedel i Sverige. Gothemsgården är bara senaste exemplet på hur lätt det är att undgå straff, visar ATLs sammanställning.