Niklas Larsson

Den delburna plogen kunde minska slirningen i jämförelse med om man använde en buren plog.

Året var 1976 och den senaste Volvo BM modellen T 500 var aktuell. Det var också en sådan traktor som användes när tidningen Lantmannen visade att en delburen plog kunde minska slirningen jämfört med en buren plog. Experimentet gjordes med treskäriga plogar.

Slirning medför negativa konsekvenser. Skador på marken, ökat slitage och högre bränsleförbrukning. Därför finns det goda anledningar att minska slirningen. Det kan göras på olika sätt.

Man kan om möjligt bearbeta jorden vid en lämpligare tidpunkt och man kan minska traktorns rullningsmotstånd. Bättre däck, slirskydd eller dubbelmontage kan hjälpa. Det går också att öka belastningen på drivhjulen. Det mest enkla är att använda differentialspärren. Val av redskap har betydelse.

Eller så köper man en fyrhjulsdriven traktor som förhoppningsvis får ett bättre grepp än den tvåhjulsdrivna. Så resonerade man i Lantmannen. I deras eget exempel användes traktormodellen T 500 och den kunde inte fås med fyrhjulsdrift. Så man lade fokus på att välja rätt redskap och därför provade man en delburen plog och jämförde med en buren. Stora skillnader upptäcktes.

Den justerbara bäraxeln gjorde att tyngdöverföringen kunde ändras med en delburen plog. Det var en faktor som Lantmannen tog upp i sin artikel.

Experimentet gjordes i praktiken så att man fäste en trasa på traktorns bakhjul och så fick en person gå bredvid traktorn och räkna hjulvarv. Först kördes traktorn utan att dra något en viss sträcka och då fick man ett så slirningsfritt mått som möjligt. Differentialspärren var inkopplad hela tiden. I praktiken går det åt en viss dragkraft för att driva traktorn framåt och en liten slirning uppstår alltid men man fick i alla fall ett värde att jämföra med. Sen kopplades plogen till traktorn och man körde med plogen i marken under en lika lång sträcka, två gånger. Man körde med samma varvtal på motorn och på samma växel vid alla mätningar.

De delburna tegplogarna hade en fördel i att de inte belastade traktorernas hydraulsystem lika hårt som en buren. Och de äldre traktorerna hade inte heller samma hydrauliska kapacitet som dagens.

Plogkropparna var identiska och spetsar och skär var lika mycket slitna. Utrustningen på plogarna var likadan och plöjningsdjupet var så lika som möjligt. Det som skilde plogarna åt var vikten. Den delburna vägde 840 kilo medan den burna vägde 550 kilo. När hjulvarven räknats användes en matematisk formel för att räkna ut slirningen.

Plöjningen utfördes i uppförslut respektive nedförslut. När traktorn kördes uppför mättes slirningen till 25,4 respektive 21,7 procent med delburen plog. Med buren plog var slirningen 31,9 respektive 32,9 procent. Teamet kontrollerade hela tiden att föraren körde på samma växel och varvtal. Även nedför skilde det mellan plogarna. Med delburen plog var slirningen 15 procent medan den burna plogen orsakade 18,4 respektive 21,6 procents slirning. Resultatet från testet var häpnadsväckande.

En femskärig delburen tegplog kunde vara lagom för en Volvo BM T 810 att dra beroende på jordart och markförhållanden.

Vad kunde denna skillnad i slirning bero på? Man kom fram till att den större tyngden och att man kunde ställa in bäraxeln i höjdled påverkade tyngdöverföringen och därmed dragförmågan positivt med den delburna. Dragförmågan hos traktorns bakhjul påverkades av summan av plogens tyngd och den totala vertikala markkraften, alltså de nedåtriktade krafterna. Från de krafterna fick man ta bort de uppåtriktade krafterna på rister, billar och bärhjul. På hårda marker blev de nedåtriktade krafterna mindre och en hel del av plogens tyngd måste förbrukas till att hålla nere plogen till rätt arbetsdjup. Marken var mycket torr och den delburna plogens högre vikt hjälpte till att hålla nere plogen. Den delburna plogen gav mindre slirning under dessa förhållanden.

LÄS OCKSÅ: Första delen om delburna tegplogar: <a href="https://www.atl.nu/teknik/har-kor-man-delburen-tegplog-igen/">Delburen tegplog plöjde jämnare</a>

En delburen tegplog i storleken tre skär användes i slirningstestet som tidningen Lantmannen utförde 1976.

<h3>Så gjorde Lantmannen experimentet</h3>En trasa bands fast på det ena traktorhjulet och antalet slirningsfria varv mättes upp på en sträcka. För ett helt korrekt värde rekommenderades även att traktorn bogseras och att man sen använder ett medelvärde av de resultat man får när traktorn bogseras respektive drar sig själv. Traktorn var tvungen att köras på samma motorvarv och med samma växel vid alla mätningar. I praktiken fick man acceptera upp till 25 procent slirning vid plöjning. Tidningen bad läsarna komma ihåg att slirning kostar pengar.Källa: Lantmannen, nr 18/1976

Lantmannen hyllade de delburna tegplogarna. De var enklare att plöja med och belastade traktorns hydraulsystem mindre. En delburen plog minskade dessutom slirningen – det bevisades med en enkel mätning i fält.

Testet från 1976 avslöjar att tyngden var avgörande.

Experiment: Delburen plog minskar slirningen

Växtodling

Lantmannens test från 1976 visar att delburen plog gav mindre slirning än buren plog