Kristina Wallin

Den avgående kommissionen lade fram ett förslag om en ny gemensam jordbrukspolitik som ger mer makt åt de enskilda länderna att bestämma hur pengarna ska fördelas. Före valet till EU-parlamentet i våras röstades förslaget igenom i jordbruksutskottet med bara några få rösters majoritet.

– Ett så här viktigt beslut måste tas med en rejäl majoritet. I dag har vi ett utskott där en majoritet vill ha ett helt nytt eller kraftigt förändrat förslag, konstaterar Paolo de Castro, som i rollen som tidigare ordförande för jordbruksutskottet en gång förhandlade fram den nuvarande jordbrukspolitiken.

Han hävdar att det i vilket fall som helst kommer att vara omöjligt att få fram ett beslut om en ny Cap-reform i tid. Alltså kommer den nya jordbrukspolitiken att träda kraft tidigast 1 januari 2022, men enligt Paolo de Castro troligen ytterligare ett år senare.

– Däremot kan lantbrukarna räkna med att samma regler fortsätter att gälla till dess en ny jordbrukspolitik börjar gälla. Det har Phil Hogan garanterat mig, säger de Castro till ATL.

Kommissionären Phil Hogan, som varit ansvarig för jordbruket och drivit förslaget om en reform, kommer att lämna den posten. I hans ställe kan det komma <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/polen-erbjods-posten-som-jordbrukskommissionar/">någon från Polen eller Bulgarien</a>, som är mer positiva till att EU ska ta besluten. Om Paolo de Castros parti kommer till makten i Italien kan även han bli en möjlig jordbrukskommissionär, eftersom landet ännu inte har någon kandidat till den nya kommissionen.

I dag har han dubbel insyn i EU:s jordbruksbudget, eftersom han både är jordbruksutskottets rapportör i budgetförhandlingarna och sitter med i budgetutskottet. Enligt honom står allt stilla just nu.

– Innan vi vet hur det blir med Brexit tas inga beslut. Skillnaden mellan en hård Brexit och ett uppskjutande på två år är 130 miljarder kronor, förklarar han.

– Kommissionen har lagt fram ett förslag om att spara fem procent, medan parlamentet vill ha samma budget som förut och eventuellt öka ländernas bidrag till EU. Det enda vi vet säkert är att jordbruket kommer att påverkas kraftigt av besluten, eftersom det står för 40 procent av EU:s budget.

Jordbruksutskottet är också starkt kritiskt till den provisoriska överenskommelsen som kommissionen tagit fram med Mercosur, som representerar Sydamerika. Enligt utskottet tjänar EU:s lantbrukare inte något på det, snarare tvärtom.

– Den kommer att innebära kraftigt ökad import, främst av kycklingkött, utan att exporten får positiva effekter, som det varit med de andra överenskommelserna som gjorts de senaste åren. Det har inte ens varit någon debatt om detta inom EU och vi vill att den nya kommissionen ser över detta, säger Paolo de Castro.

Något beslut om EU:s nya gemensamma jordbrukspolitik, Cap, kommer inte att tas i tid för att reformen ska kunna börja gälla från och med 2021. Det säger EU-parlamentarikern Paolo de Castro till ATL – men framhåller att lantbrukarna ska kunna få sina stöd ändå.

EU-parlamentarikern Paolo de Castro: Cap träder i kraft tidigast 2022.