Anna Trenning-Himmelsbach

En traktor kör förbi en spårvagnsstation i Haag under en demonstration i oktober i år då i nederländska bönder protesterade mot förslag på nya regler för kväveutsläpp.

Långa rader av traktorer som blockerat trafiken i Spanien, Italien, Tyskland, Nederländerna och Frankrike – under hösten har jordbrukare demonstrerat högljutt i flera EU-länder i protest mot sina respektive regeringars politik. Den utlösande faktorn till protesterna skiljer sig från land till land, men delar av missnöjet är gemensamt för flera länder, enligt den franska forskaren François Purseigle.

– Familjejordbruken i Europa håller på att försvinna och jordbrukare i hela EU är oroliga för vem som ska ta över gårdarna, säger han.

Något annat som förenar lantbrukare i flera EU-länder, menar han, är en bristande kontakt med makten och en känsla av avstånd till de som bestämmer.

– Förr omhuldades till exempel de franska bönderna av politikerna. Men nu har de intrycket av att besluten tas långt ovanför deras huvuden, i Bryssel, eller i Washington eller i Genève.

François Purseigle är själv uppvuxen på en gård, är utbildad agronom och dessutom sociolog specialiserad på jordbrukare. Han säger att det, trots att det finns gemensamma nämnare, är svårt att jämföra situationen, eftersom jordbruket är strukturerat på olika sätt i olika länder. Skillnaderna finns inte heller bara mellan länderna, menar François Purseigle. Han anser att jordbrukspolitiken sällan tar hänsyn till att jordbrukarna är en heterogen grupp också inom varje land. De stora industrialiserade jordbruken klarar sig i allmänhet bra och de små gårdarna arbetar hantverksmässigt men lyckas ändå överleva. Däremellan finns de mellanstora familjejordbruken, som i dag ofta dras med höga skulder och som känner sig tyngda av nya krav. Det är också de som riskerar att försvinna.

– Inom jordbrukspolitiken agerar man ofta som om jordbruket är homogent. Det är som om man presenterade en och samma lösning för att rädda ett litet bageri och ett stort industriföretag, säger han.

Sverige skiljer ut sig från många andra länder i Europa. Här har lantbrukare inte tagit till demonstrationsvapnet men det betyder dock inte att svenska bönder inte känner sig attackerade, säger LRF:s förbundsordförande Palle Borgström.

– Varje morgon när vi slår på radion får vi höra att jordbrukarna är ett problem. Man ska äta mindre kött, och konsumera färre mejeriprodukter, säger han.

Han tror att missnöjet bland bönderna i Sverige är lite mindre utbrett än i andra länder framförallt tack vare konsumenternas starka stöd. Politiker i flera EU-länder har dessutom tagit drastiska beslut under den senaste tiden som slagit hårt mot jordbruket, något som inte hänt i Sverige.

Enligt sociologen François Purseigle borde jordbruksstöden diversifieras eftersom behoven ser olika ut i olika lantbruksföretag. En del jordbrukare behöver socialhjälp och andra hjälp med att förbättra sin likviditet. En av de stora frågorna i dag är hur EU:s framtida jordbruksstöd kommer att se ut och medlemsländernas regeringar är inte alls överens.

– Det enda vi vet säkert är att EU:s jordbruksbudget kommer att minska, säger François Purseigle.

<h3>Fakta: Höstens protester i Europa</h3>Nederländerna: Oktober inleddes med att runt 2 200 bönder tog sig till Haag för att demonstrera mot en upplevd demonisering. Två veckor senare upprepades aktionen.Tyskland: Landets bönder har på flera ställen i landet protesterat mot begränsningar i användandet av växtskyddsmedel och mineralgödsel. I slutet på november kulminerade protesterna med att 10 000 bönder och 5 000 traktorer blockerade centrala Berlin.Frankrike: Samtidigt intog runt 1 000 traktorer centrala Paris i protest mot regeringens jordbrukspolitik. Även i andra franska städer var bönderna ute och demonstrerade.Spanien: I början på oktober marscherade 50 000 bönder genom Madrid, de flesta av dem olivproducenter, i protest mot låga priser och att det har blivit allt svårare att leva på landsbygden.Italien: Runt 1 000 bönder från hela Italien protesterade utanför parlamentsbygganden i Rom för att kräva att en större andel av de cirka två miljoner vildsvin som äter deras grödor skjuts av.

Känslan av att det är långt till makten, att inte lyssnas på och en oro för det egna jordbrukets framtid. Det är några av faktorerna som förenar de lantbrukare som samlats till protester runtom i Europa på senare tid, anser den franska sociologen François Purseigle.

Här är faktorerna som förenar lantbrukarna.

Europeiska bönder förenas i protester

Lantbruk

Här är faktorerna som förenar lantbrukarna som samlats till protester runtom i Europa.