Sara Johansson

Alla genmodifierade grödor bör inte vara lika inför lagen, anser studenterna bakom ett EU-medborgarinitiativ.

En grupp studenter vid universitetet i nederländska Wageningen har fått sitt <a href="https://ec.europa.eu/citizens-initiative/public/initiatives/open/details/2019/000012">medborgarinitiativ</a> om ändrad lagstiftning för växtförädling godkänt av EU-kommissionen. Startsignalen för att samla in minst en miljon namn i minst sju EU-länder har därmed getts. Lyckas initiativet att samla in de nödvändiga namnen måste EU-kommissionen överväga förslagen, men den är inte bunden att följa dem.

Initiativtagarna vill ha en ny skiljelinje i lagstiftningen kring genteknik. Det striktare regelverket bör bara gälla grödor som med bioteknik förändrats på ett sätt som inte kan ske naturligt. Då kan så kallad gensaxning eller genredigering, där det inte tillförs någon DNA utifrån, hanteras på samma sätt som växtförädlingsmetoder där genteknik inte är inblandat överhuvudtaget. Det bör vara slutprodukten, inte vilken teknik som använts för att få fram den, som gör skillnaden.

EU-domstolen kom för ett år sedan fram till att genredigerade grödor, framtagna med tekniker som crispr/cas9, ska lyda under samma regelverk som genmodifierade. Det gör godkännandeprocessen mycket långsam och för den traditionella gentekniken har det betytt att introducerandet av nya gm-grödor for kommersiell odling i Europa i praktiken stannat av helt. Initiativtagarna, som studerar områden som bioteknik, livsmedelslagstiftning och ekonomi, anser att det hindrar skapandet av grödor som till exempel kan minska användningen av växtskyddsmedel och mineralgödsel.

Ett medborgarinitiativ har startats för att göra det enklare att få grödor som tagits fram med genredigering godkända för odling i EU.

Ett medborgarinitiativ har startats för att göra det enklare att få grödor som tagits fram med genredigering godkända för odling i EU.