Jordbruksbudgeten bör vara minst lika stor i nästa långtidsbudget som den är i den gällande. Det anser EU-parlamentet som i går röstade igenom sitt ställningstagande inför EU-kommissionens skarpa lagförslag om långtidsbudgeten.
EU-parlamentet för stark jordbruksbudget
EU-parlamentet vill inte se några nedskärningar i jordbruksstöden.
Parlamentet anser att den gemensamma jordbrukspolitiken är nödvändig för EU:s livsmedelsförsörjning och självständighet och för att hålla landsbygden levande, lantbrukarna med vettiga inkomster och konsumenterna med bra mat. De folkvalda ser också budgetargument i att kraven på livsmedelskvalitet höjts och att det finns ett allt starkare behov att stötta jordbrukets omställning till miljövänligare metoder.
Ingen åternationalisering
EU-parlamentet vill ha kvar direktstöden och är för att skillnaderna mellan nivåerna i olika medlemsländerna jämnas ut ytterligare. Mer resurser bör läggas på verktyg som mildrar effekterna av kraftiga prisförändringar i känsliga sektorer, enligt parlamentet. Alla tendenser till åternationalisering av den gemensamma jordbrukspolitiken, inklusive att medlemsländerna finansierar delar av direktstöden avvisas i resolutionen.
LÄS MER: Ansvaret för Cap läggs på medlemsländerna i reformskiss
LÄS MER: EU-val kan sätta käppar i Cap-hjulet
PREMIUM: Jordbrukets plats i EU:s långtidsbudget het potatis
LÄS OCKSÅ: Oklart om ökat stöd till unga lantbrukare
EU-parlamentets ställningstagande har ingen tvingande verkan utan är en signal om vad parlamentet vill se i långtidsbudgeten. EU-kommissionen väntas lämna sitt förslag i början av maj. Efter det väntar förhandlingar mellan medlemsländerna i Rådet.
EU-parlamentet kan säga ja eller nej till Rådets förhandlingsresultat, men inte ändra i det. Nästa budgetperiod början 2021.