Den ekonomiska krisen har ställt frågan om storleken på EU:s utgifter på sin spets. Just nu pågår tre olika budgetförhandlingar i unionen och i samtliga är klyftorna stora mellan medlemsländerna, EU-parlamentet och EU-kommissionen. De tre maktsfärerna kan inte enas om nästa års budget, inte om nästa långtidsbudget och inte om hur innevarande års utgifter ska finansieras.
Ville inte träffas alls
I veckan gick tiden ut för medlemsländerna i Rådet och EU-parlamentet att komma överens om budgeten för 2013. Parlamentarikerna ville inte träffas överhuvudtaget innan Rådet godkänt EU-kommissionens förslag för en tilläggsbudget för 2012. Den ska bland annat ersätta medlemsländerna för utlägg de gjort för landsbygdsstöden. Men Rådet har inte kunnat enas internt om hur de vill finansiera årets extrautgifter. Sverige tillhör de länder som inte gillar kommissionens förslag om att medlemsländerna ska skjuta till mer pengar.– Nu får vi börja om från början och lägga fram ett nytt budgetförslag, säger Patrizio Fiorilli, talesperson för budgetkommissionären.Om 2013 anländer utan att parterna enats om en ny budget gäller det lägsta av antingen föregående års budget, eller EU-kommissionens förslag. Är det 2012 års budget delas den upp i tolv delar och fördelas månad för månad. Eftersom EU:s kostnader inte uppstår jämnt över året kan det påverka jordbruksstöden om de ska betalas ut vid en tidpunkt när det inte finns tillräckligt stora summor tillgängliga.
Bantad långtidsbudget
Budgetstrid nummer tre gäller långtidsbudgeten. Rådets ordförande, Herman Van Rompuy, lade i veckan fram ett nytt förslag. Där föreslås nedskärningar på över 80 miljarder euro, varav 21,5 ska tas från jordbrukspolitiken. Om beviset för ett balanserat förslag är att det kritiseras från motsatta håll har Herman Van Rompuy lyckats. Förslaget sågas av jordbrukskommissionär Dacian Ciolos för att vara alldeles för snålt och av Sveriges EU-minister Birgitta Ohlsson för att vara alldeles för generöst.