EU borde satsa på skogen som kolsänka

Gruvföretaget LKAB står enligt tidningen Ny Teknik inför ett dyrt problem.

Företaget vill öka järnmalmsproduktionen med 35 procent till 2015, vilket ökar koldioxidutsläppen.

Från 2013 ska den fria tilldelningen av utsläppsrätter till stora utsläppare minska och 2020 försvinner de helt. LKAB får då köpa allt dyrare rätter på auktion.

Ett alternativ är att satsa på skogen som kolsänka. Ett sådant projekt pågår, där LKAB betalar ett 20-tal skogsägare i Övertorneå kommun för att de ska sköta skogen så den växer ordentligt. Ökad tillväxt är detsamma som ökad kolbindning.

Men koldioxidminskningar som uppnås genom mark- och skogssatsningar ingår inte i EU:s mål om att industriföretagen ska dra ned 20 procent på växthusgasutsläppen fram till 2020, skriver Ny Teknik.

Det är bakvänt. När skogen som kolsänka diskuteras är huvudmeningen vanligen att skogen inte ska brukas. Den ska bara stå kvar, mot betalning. Och till slut ruttna, och då släppa ifrån sig koldioxid.

Det är effektivare om skogen brukas rationellt, att den till exempel gödslas, dikas och röjs enligt beprövad erfarenhet.

Att använda skogens produkter bidrar också, till exempel genom att hus byggs av trä. Skogens fördelar är väl kända vid det här laget. Därför är det trist att EU håller emot en utveckling som skulle göra skogen till en än effektivare kolsänka.

Att begränsa den globala temperaturhöjningen till två grader är ett ambitiöst mål. Allt fler människor på jorden innebär ökade utsläpp, bland annat eftersom allt fler trots allt får det bättre ställt.

Därför är det av stor vikt att alla vägar att begränsa utsläppen av klimatgaser beträds.

Visst, det kan vara svårt att mäta den eftersträvade effekten, särskilt som kolupptaget kan variera kraftigt mellan åren, men en handel med koldioxidkrediter förefaller vara en fullt framkomlig väg.

Skogsägare som får betalt för att öka skogens klimatnytta är något som EU borde uppmuntra i stället för att bromsa.