När Patrik Hansson tar över som vd för Arla Sverige den första november är mjölkpriset på väg uppåt. Och han kommer inte att sitta ensam i förarstolen. Henri de Sauvage sitter kvar till den 1 december och kommer att arbeta kvar i företaget som fristående extern konsult. ATL fick en pratstund med den avgående vd:n Henri de Sauvage.
Henri de Sauvages råd och minnen från tiden som vd
ATL har talat med avgående Henri de Sauvage. Han berättar om ett starkt ögonblick från hans tid som vd och ger den nya vd:n Patrik Hansson ett antal råd.
Du valde själv att gå vidare. Varför?
– Jag har alltid varit en stark förespråkare av att göra Arlas organisation mer global. Framtidens mejerimarknad och den ökande internationella konkurrensen kräver det, och därför jag drev jag den frågan väldigt hårt i arbetet med att ta fram Strategi 2020. En konsekvens av strategin blev att rollen som nordisk chef försvann och istället blev jag erbjuden en ny roll i koncernledningen. Det var en väldigt spännande roll men den hade inneburit att jag hade behövt flytta till Danmark. Jag och familjen trivs väldigt bra i Sverige och efter att ha pratat igenom det så kände vi att vi ville stanna här.
Med din erfarenhet, vilka råd skulle du ge den nya vd: n?
– Behåll fokus på konsument och kund. Jag är stolt över att Arla fick högsta betyg av 119 företag i den svenska dagligvaruhandelns stora kundundersökning. Där har vi gjort en jätteresa, och det är resultatet av ett målinriktat arbete som har tagit flera år och fantastiska insatser från hela Arla. Jag vet att Patrik har allt som krävs för att leda Arla och fortsätta utveckla företaget i en positiv riktning.
Hur kommer din roll som extern konsult för affärsområdet foodservice att bidra till bättre affärer för Arla?
– Jag har stor erfarenhet från både Unilever och Arla av att bygga upp en professionell business to business-verksamhet. Våra svenska och danska Foodservice-enheter går på full fart och nu ska jag hjälpa till med att bygga upp verksamheten i England och Tyskland. Där är vi inte lika etablerade inom Foodservice så det finns mycket potential att expandera och ta marknadsandelar.
Arlas chefer har kritiserats, inte minst från bondeled, för höga löner och rörliga ersättningar. Är dessa motiverade tycker du?
– Med det tuffa läget för mjölkbönderna förstår jag att stora rubriker om löner och rörlig ersättning kan göra folk arga. Samtidigt har jag fått väldigt mycket uppskattning från ägarna för min tid som vd. På ett möte i mars med runt 100 förtroendevalda berättade jag hela historien kring kostnadsrapporten och alla våra besparingar, och hur Uppdrag granskning hade försökt göra det till sin eget avslöjande. När jag var klar fick jag en stående ovation av ägarna. Ett väldigt starkt minne.
– Sen kan jag bara konstatera att vi ligger precis på branschsnittet vad gäller löner och rörlig ersättning. Ett modernt företag måste kunna locka och behålla talanger och för det krävs en viss lönenivå, men vare sig mer eller mindre. Och där ligger Arla.
Arlas ersättning till ägarna är en kostnad för det konsumentproduktinriktade företaget Arla. Är inte det en paradox som är svår att komma ifrån. Har inte affärsledningen intresse av att hålla alla kostnader nere?
– Bönderna äger Arla och det är de som bestämmer. Det är ägarna som har gett oss i uppgift att ge dem så bra betalt som möjligt för deras mjölk. Sättet vi mäter det på är genom Peer Performance Index, dvs Arlas pris i förhållande till våra kooperativa konkurrenter i Europa.
Arla behöver mjölk, men varför ska man som ung svensk lantbrukare satsa på mjölkproduktion idag med tanke på den våldsamma volatiliteten och de högre kostnadsläget i Sverige jämfört med övriga Europa?
– Självklart finns det stora utmaningar idag som mjölkbonde men också stora möjligheter. Globalt ser vi en stark tillväxt och ökande efterfrågan på mjölk. Den största potentialen finns på de internationella marknaderna och är man Arlabonde kommer man kunna ta del av och tjäna på den tillväxten.
– Mjölkbranschen är en svår bransch oavsett marknadsläget. Den kräver stor kunskap om företagande och att man ständigt jobbar på att få ner kostnader och bli mer effektiv. Och den svenska jordbrukspolitiken har mycket att bevisa när det gäller att göra det möjligt för svenska bönder att konkurrera med Europa. Men alla länder har sina kostnadsutmaningar. Det är fler holländska bönder som flyttar till Sverige än tvärtom.
Tycker du att det var rätt av Konkurrensverket att tillåta splitleveranser av mjölken?
– Vi har en bra dialog med Konkurrensverket och vi hedrar vår uppgörelse med dem.
Är det enligt dig viktigt med ett gemensamt mjölkpris för alla ägarna, eller tycker du att man borde tillåta större variation mellan länderna beroende på marknads- och kostnadsläget i respektive land?
– Det här är helt och hållet en ägarfråga. Arla är ett bondeägt kooperativ och de har bestämt att det är detta som gäller. Arlas uppgift är att utifrån den förutsättningen se till att Arlabönderna får så bra betalt som möjligt. Sen tycker jag personligen att ett gemensamt pris är klokt av många anledningar, inte minst för att kunna ta tillvara våra möjligheter internationellt.
Inom vilka affärsområden ser du de största affärspotentialen för Arla?
– De internationella marknaderna. I Strategi 2020 ser vi att hälften av vår tillväxt kommer utanför kärnmarknaderna i Europa.
Vilka mejeriprodukter tror du mest på i framtiden?
– Mjölk istället för läsk. I hela världen.