Sara Johansson

Vägslitageskatten har en historia som sträcker sig tillbaka långt före den rödgröna regeringens makttillträde. Frågan är om den är slut nu.

Regeringspartierna gick till val med ett förslag om att den tunga lastbilstrafiken ska betala för infrastrukturen, och en utredning tillsattes i maj 2015. Idén var aldrig okontroversiell, men efter att en utredare luftat potentiella skattesatser drog debatten i gång på allvar. Ibland kändes det som om finansministern, infrastrukturministern och landsbygdsministern avlöste varandra i riksdagen i en konstant loop när oppositionen kallade dem att svara på frågor om förslag som ännu inte lagts.

Svaret var i stort sett alltid detsamma, oavsett vem som stod i talarstolen: Vi väntar på utredningens förslag, det är meningslöst att diskutera något som inte har några konkreta former än. Väntan förlängdes när utredningen fick nästan tre extra månader på sig att avsluta förslaget. Och så i söndags, två dagar innan utredningen skulle lämnas över, kom beskedet att regeringen redan bestämt sig för att inte gå vidare med utredningens förslag.

Det ingick i utredningens uppdrag att se på möjligheterna att minska skattens effekt på landsbygden genom en geografisk differentiering, men nu säger regeringen att det är utredningens brist på en sådan analys som är huvudorsaken till att den avfärdas. I stället ska de frågorna bearbetas vidare på regeringskansliet.

Det är här man hör hur skatten på handelsgödsel ekar i Rosenbads korridorer. Att den skulle återinföras var ett annat vallöfte från både Socialdemokraterna och Miljöpartiet, och i den rödgröna regeringens första budget slogs det fast att skatten skulle vara tillbaka i januari 2016. Strax efter stod det dock klart att det inte skulle bli den gamla varianten som gick igen. Den hade inte önskad effekt, sa landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S), en effektivare modell skulle tas fram på regeringskansliet.

Det tog regeringen fem månader att ändra sig om tidsplanen. I mars 2015 kom en lista med skatteförslag där handelsgödselskatten lyste med sin frånvaro. Efter en fråga från ATL kom beskedet att siktet nu var satt på 2017. Ytterligare ett halvår senare framgick det av höstbudgeten att idén om en skatt för att minska jordbrukets övergödande utsläpp övergivits. Kvar finns en tanke om att beskatta tungmetaller. Där kan regeringen vänta sig stöd av Liberalerna som vill ha skatt på kadmium i handelsgödsel. En utredning om bland annat det ska vara klar senast den sista december i år.

Att säga att något är under beredning kan vara ett sätt för en regering att låta en tanke som visat sig svårgenomförbar dö sotdöden, förhoppningsvis glömd av alla och saknad av ingen. Med en gradvis intressenedtrappning slipper man förödmjukelsen i ett offentligt nederlag. Om det är det som väntar vägslitageavgiften återstår att se.

KOMMENTAR. Med ett par dagar kvar till deadline skrotade regeringen utredningen om en vägslitageskatt. Nu ska det göras omtag, men utan någon inblandning från en extern utredare. Hanteringen har ekon av en annan skatt, den på handelsgödsel skriver ATL:s politiske reporter Sara Johansson.

Utredningen är avfärdad innan den är färdig och frågan ska i stället hanteras internt på regeringskansliet. När skatten på handelsgödsel blev en intern regeringskanslifråga bereddes den bort.