Börge Nilsson

Estland byggde sitt eget IT-system för administration av jordbrukarstöd. Det var flygfärdigt när landet gick med i EU 2004 och har kostat en bråkdel av det svenska.

<a href="https://www.atl.nu/lantbruk/jordbruksverkets-it-system-kan-vara-oanvandbart-redan-2021/">Sverige satsade på ett förstklassigt IT-system</a> för att betala ut jordbrukarstöd. Men jobbet blev så <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/stodkaoset-kostar-74-miljarder-att-betala-ut/">dyrt och krångligt</a> att <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/stodkaoset-tvingar-bonder-ta-stora-banklan/">svenska bönder fått vänta rekordlänge på att få sina pengar</a>.

Bara själva bygget av IT-systemet kostade 660 miljoner kronor.

Ahti Bleive, biträdande direktör på det estländska jordbruksverket Pria, skakar på huvudet när han hör siffran.

– Wow! Så mycket pengar har inte vi att lägga på det här, säger han.

Som nytt medlemsland i EU 2004 fick Estland bara några få typer av stöd. Nu, när landet varit med i EU i 14 år, påminner landets stödsystem om det svenska och finländska.

– Men vi visste att det inte var någon enkel sak att bygga de IT-system som krävdes för att administrera EU-stödet, minns Ahti Bleive.

– Finland erbjöd oss att ta över deras datorsystem för jordbrukarstöd.

– Det passade inte alls. Det var gjort för ett mycket mer komplicerat stödsystem än det vi skulle få. Så vi byggde vårt eget, säger Ahti Bleive.

Det IT-system som hanterar investeringsstödet har bara några år på nacken. Det har till och med i år kostat 57 miljoner kronor.

Det system som sköter direktstödet byggdes redan 2004 och kostade då 21 miljoner kronor.

– Vi har kvar samma programvara. Justeringar och kompletteringar har kostat i genomsnitt 3,1 miljoner kronor per år under de 14 år vi varit medlemmar, säger Ahti Bleive.

Det ger en totalkostnad på 121,4 miljoner, att jämföra med de 660 miljoner Sverige betalat under sju år bara för att bygga sitt senaste IT-system.

Men datorsystem åldras. Nu kan inte längre Estland lappa och laga sitt 14 år gamla system.

– Vi planerar att bygga ett helt nytt och räknar med att det kommer att kosta 73-83 miljoner kronor, säger Ahti Bleive.

Läs mer: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/jordbruksverkets-it-system-kan-vara-oanvandbart-redan-2021/">IT-systemet kostar 660 miljoner - kan vara oanvändbart 2021</a>

Estland brukar marknadsföra sig som e-estonia och har kommit långt i digitalisering. Alla medborgare har ett nationellt elektroniskt ID-kort som de använder för att rösta, deklarera, sköta bankärenden och ingå avtal.

Ändå, betonar Ahti Bleive, är det inte självklart värt att investera i ett avancerat IT-system.

– Det är lätt att överinvestera. Ett system med stor andel automatik kräver mycket underhåll för att fungera. Och vi förväntar oss ju att IT ska ge besparingar, inte kostnader.

Även när man mäter kostnaden för all administration som krävs för att betala ut jordbrukarstöden ligger Estland mycket lägre än Sverige.

I Estland var kostnaden för att administrera de bidrag som betalas ut 3,5 procent under 2017 eller 3,50 per utbetalad hundralapp. För Sverige låg den samma år på 7 kronor.

– Men vi och Lettland brukar ligga lågt. Vi är tvungna att hålla igen. Sverige har ju råd med helt andra kostnader, säger Ahti Bleive.

Sverige har vid årsskiftet betalat ut 90,4 procent av det beslutade direktstödet till landets bönder. Estland hade klarat 98,8 procent – till halva kostnaden.– Vi har inte råd att betala lika mycket som Sverige, säger Ahti Bleive på Estlands jordbruksverk.

IT-systemet har kostat 57 miljoner kronor: ”Vi har inte råd att betala lika mycket som Sverige”.

Estland betalar ut stödet i tid – till halva kostnaden

Företagande

Estland byggde sitt eget IT-system för administration av jordbrukarstöd. Det har kostat en bråkdel av det svenska.