Ulf Aronsson

Mellan 2014 och 2016 stod de enskilda skogsägarna för nästan 70 procent av röjningsarealen. Detta trots att de bara äger 50 procent av skogsmarken.

De enskilda skogsägarna röjer mer på sina marker än vad de andra ägarkategorierna gör. Det visar Skogsstyrelsens statistik över åtgärder i skogsbruket 2016.

Under perioden 2014-2016 stod enskilda skogsägare för nästan 70 procent av röjningarna, övriga ägare för drygt 30 procent.

Skillnaden i röjningsaktivitet mellan olika ägarkategorier förklaras inte av olika ägarandel. 50 procent av skogen ägs av enskilda och 50 procent av övriga ägarkategorier, så bägge grupperna borde ha lika mycket röjning.

Fördelningen av röjningsarealen skiljer sig också från andra skogsvårdsåtgärder, till exempel markberedning och plantering är arealmässigt mer jämnt fördelat mellan olika ägarkategorier.

Under 2016 röjdes totalt nästan 430 000 hektar, mer än dubbelt så stor areal som 1998. Åtminstone sett till perioden 2004-2016 är det just de enskilda skogsägarna som stått för i princip hela ökningen.

Linn Christiansen på Skogsstyrelsen kan inte riktigt svara på frågan om det verkligen är så att de enskilda skogsägarna röjer mer och i så fall varför:

– I hektar ser det ju ut som om de röjer mer i förhållande till sin ägarandel. Men jag har ingen förklaring till varför. Från andra undersökningar vet vi att just röjning är den skogsbruksåtgärd som självverksamma skogsägare utför själva i högst utsträckning, det kan ju påverka, säger hon.

Statistiken över röjning bygger på en enkätundersökning. Det är därför svårt att avgöra om de svarande över- eller underskattar hur stora arealer som verkligen röjs och hur det i så fall påverkar siffrorna.

En annan förklaring till skillnaderna i röjd areal skulle kunna vara skillnader i avverkad areal mellan de olika ägarkategorierna. Det skulle med tiden kunna ge olika stort röjningsbehov.

De senaste 20 åren har den avverkningsanmälda arealen ofta varit ungefär lika stor för enskilda som för övriga ägarkategorier. Ett tydligt undantag utgör åren efter stormarna Gudrun och Per, när enskilda skogsägare stod för en avsevärt större andel. Detta skulle nu, drygt 10 år senare, kunna återspeglas i röjningsaktiviteten.

Eller så är det helt enkelt så att de enskilda skogsägarna är bättre på att röja.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/skog/ny-forskning-punkterar-gammal-skogsmyt/">Glöm odling i rader och rutnät</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/sa-maxar-du-din-gallring/">Så maxar du din gallring</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/battre-foryngringar-men-mindre-variation/">Bättre föryngringar – mindre variation</a>

De äger bara 50 procent av skogsmarken - men röjer mest. Skillnaden i röjningsaktivitet mellan olika ägarkategorier förklaras inte av olika ägarandel.

De äger bara 50 procent av skogsmarken - men röjer mest.