Som jag skrev <a href="https://www.atl.nu/kronika/forenkla-skattereglerna-for-lantbrukare/">i min senaste krönika</a> i ATL, den 4 april, föreslår den så kallade Mikroutredningen i betänkandet ”Enklare skatteregler för enskilda näringsidkare” (SOU 2020:50) att den negativa räntefördelningen slopas. Syftet med att den reglering som nu alltså föreslås tas bort är att förhindra att räntor på privata lån dras av i enskild näringsverksamhet med en högre avdragseffekt.

Frågan är om detta är möjligt. Med andra ord: Öppnas nu dörren för en massiv skatteplanering med räntor?

Låt mig först slå fast att det finns ett förbud i bokföringens regler om god redovisningssed mot att bokföra in privata skulder i näringsverksamhet. Den som väljer att göra detta bryter således mot gällande rätt även om skattelagstiftningen ändras. Skatteverket kan med stöd av reglerna om god redovisningssed utan problem utreda och åtgärda felaktigheten.

Dessutom är det faktiskt få som får en positiv effekt av en sådan manöver. Låt mig illustrera med ett exempel där vi utgår från ett privat lån på 5 miljoner kronor och ett i övrigt positivt räntefördelningsunderlag. Med en skuldräntenivå på 2 procent betalar man 100 000 kronor i ränta varje år. Gör man rätt och redovisar lånet och räntan privat ger det en avdragseffekt om 30 000 kronor. Detta är utgångsläget.

Om den enskilde näringsidkaren inte nöjer sig med det utan bokar in skulden felaktigt i näringsverksamheten – vad blir då effekten? Vi räknar med en skatte- och avgifts­nivå på 60 procent, det vill säga att en del av inkomsten även beskattas med statlig inkomstskatt. Då får jag en avdragseffekt på 60 000 kronor – så långt alltså dubbelt så bra jämfört med en korrekt redovisning.

Man får inte glömma vilken effekt det får på räntefördelningen. Vi sänker nu nämligen också det kapitalunderlag som räntefördelningen baseras på. Med en räntefördelningsränta på dagens nivå om 6 procent ger det en effekt på 300 000 kronor i minskad räntefördelning varje år. Med 60 procents marginalskatt och en räntefördelningsskatt på 30 procent kostar det mig därmed 90 000 kronor i ökad beskattning.

Den totala effekten blir då – 60 000 kronor + 90 000 kronor = en ökad skatt på 30 000 kronor. Den sammanlagda effekten innebär alltså att avdragseffekten på – 30 000 kronor om jag gör rätt ersätts av en ökad skatt på ­30 000 kronor när jag gör fel.

Det torde med andra ord vara få som kommer att försöka göra detta eftersom det ger en ökad skattebelastning om hela 60 000 kronor med vårt exempels siffror.

Finansdepartementet kan därför med gott samvete fortsätta att bereda detta förslag som ger en efterlängtad förenkling för denna vår största grupp småföretagare. De remissinstanser, med Skatteverket i spetsen, som målar upp risken för stora skatteplaneringar har helt enkelt inte beaktat effekten för räntefördelningen.

Det kan vi utgå ifrån att både småföretagarna och deras rådgivare gör.

Läs också: <a href="https://www.atl.nu/kronika/forenkla-skattereglerna-for-lantbrukare/">Förenkla skattereglerna för lantbrukare</a>

Därför behöver inte Skatteverket oroa sig, enligt ATL:s krönikör Urban Rydin.

Därför behöver inte Skatteverket oroa sig, enligt ATL:s krönikör Urban Rydin.