Tove Nilsson

ATL har ställt frågor om effekterna av coronapandemin till ett antal företagare inom de gröna näringarna. I dag svarar en växtodlare och en smågrisproducent.

Tommy Persson, växtodling 175 hektar, Löderup

1. Hur har pandemin påverkat ert företag?

– Vi har märkt av det mycket för skalerierna gick ned på under hälften på grund av att storköken tog mindre potatis. Vi fick kassera cirka 200 ton potatis som inte gick att sälja. Den gick till biogas på Jordberga. Det är en halv miljon kronor ungefär som försvann.

2. Vilka lärdomar har ni kunnat dra av utmaningarna pandemin fört med sig?

– Automatiskt så drar man ned odlingen när det går dåligt. Men det är inget som vi har gjort fel. Det är upp till var och en om man vill hålla på med detta för det är hela tiden chansningar. Det är mycket annat som spelar in, en torrsommar till exempel, om man inte hinner med bevattningen kan det ge väldigt låga skördar. Det kan vara bladmögelproblem som sänker skördarna. Men vi har nog aldrig varit med om att slänga potatis i den utsträckningen.

3. Tror du att corona kommer att skapa förändringar i ert sätt att jobba på lång sikt, när pandemin är över?

– Nej, det tror jag inte. När pandemin är över går allt som vanligt tills nästa överraskning kommer. Såklart hoppas vi att det dröjer länge innan vi får uppleva något liknande.

Håkan Tufvesson, smågrisproducent med 2 200 suggor, Dalby

– Vi har aldrig haft så höga smågrispriser som vi har nu känns det som. Restaurangerna går inte bra och det är de som köper importköttet. Det som säljs i butik är gärna svenskt. Griskött är ju lite billigare kött man kanske äter mer av till vardags om man är hemma själv på lunchen. Det i kombination med svinpesten har gjort att det varit ett väldigt drag efter griskött. Samtidigt har jag nog aldrig betalt så mycket för vetet som nu. Foderpriserna har stuckit iväg efter skörd. Det handlar nog om spekulationer, för råvara känns som en säker grej för investerare. Hela världen är osäker på vad som ska hända och så vet de att mat ska alla ha. Egentligen finns det gott om vete i världen, lagren är välfyllda. Sedan har elpriserna har varit låga, det gynnar också, det går väldigt mycket ström.

2. Vilka lärdomar har ni kunnat dra av utmaningarna pandemin fört med sig?

– Tidigare gick man kanske till jobbet dagen efter man inte hade feber längre, eller nästan när man hade feber. Men det hade man inte riktigt vågat nu.

3. Har pandemin, och faktumet att priserna blivit bättre på smågrisar, lett till några förändringar i företaget?

– Nej, vi har en investeringsplan. Vi har precis utökat med 600 suggor till, den sista avdelningen blev färdig nu i veckan. Vi gör inget särskilt för att det går bättre nu. Så är det med grisbranschen, den går upp och ner. Man får spara i ladorna när det går bra för det kommer sämre tider.

4. Tror du att corona kommer att skapa förändringar i ert sätt att jobba på lång sikt, när pandemin är över?

– Vi har alltid ett högt smittskyddstänk men det har blivit ännu viktigare nu.

200 ton kasserad potatis och rekordhögt pris på vete. Men grispriset har kanske aldrig varit högre – coronapandemins effekter på lantbruket går åt båda håll.

”Chansningar att hålla på med detta”.

Så har pandemin påverkat lantbrukarna

Lantbruk

ATL har frågat ett antal företagare inom de gröna näringarna – i dag svarar en växtodlare och en smågrisproducent.