Mari Nälsén

Tre fångstslingor med totalt 36 fällor har Fredrik Flod utplacerade på jaktmarken. Han brukar fånga omkring 10 mårdar årligen.

Fredrik Flod parkerar sin bil på en parkeringsficka, lyfter ut en bärstol där han placerar snart ettåriga Ebba. Hon strålar som en sol. Sedan beger de sig iväg mot en av tre fångstslingor som är aktiva under jakttiden på mård.

Vi befinner oss i Örebro län, några mil utanför Karlskoga där Fredrik Flod och hans fru Tina jagar. Området har en rad tjärnar och sjöar och nyttjas av sportfiskare då det i flera vatten fylls på med ädelfisk med jämna mellanrum. Här är också gott om vilt av alla de slag och sedan Fredrik Flod började sätta ut mårdfällor för tre år sedan har jaktlaget sett en ökning av småviltet.

Jackpott redan i första fällan, en stor välpälsad skogsmård. Fällan är noga placerad vid foten av ett berg, här i storskogen i kantzoner mellan olika biotoper trivs skogsmården.

– Det har blivit riktigt gott om hare och det märks också att det är fler tjädrar och orrar.

Skogsmården är en predator som kan ta relativt stora byten såsom skogshöns. Den sägs trivas i riktigt gammal skog och det är också där som fällorna placeras, gärna en bit uppe i träden. Fredrik Flod använder sig av en slagfälla som sitter inne i en låda av plywood. Mården kryper in i hålet på jakt efter köttet som fällan betats med och slås ihjäl på en sekund.

Mården är en predator som kan gå hårt åt småviltet i ett område. Men skinnen går att sälja till uppköpare för en bit under 200 kronor per skinn.

Fredrik Flod och Ebba kliver av vägen och följer stigen in. De senaste dagarnas snöande gör att de får pulsa en del. Redan på långt håll ser de att jaktlyckan stått dem bi. En mård hänger ut ur fällan.

I Nordamerika och även på andra platser i världen kan man leva på trapperyrket. Ett fint mårdskinn kan ge omkring 700 kronor. I Sverige finns inte den marknaden men skinnen går att sälja till uppköpare för en bit under 200 kronor per skinn. De exporteras sedan till USA där de bland annat används för kläder och borst på penslar.

– Jag säljer kanske tio skinn om året, det betalar bränslet och kanske någon fälla, säger Fredrik Flod. Det är en hobby, precis som den vanliga jakten som jag också sysslar med.

Pälsen får torka på en tana efter att den skrapats ren från kött och fett.

Fredrik Flod sätter ned Ebbas bärstol och lyfter bort granruskan som skymmer fällan. Han monterar ur mården och gillrar den på nytt. Än kan den fånga fler mårdar. Han placerar mården på den vita snön, den luktar ganska illa men är vacker med sin mörkbruna päls och den karaktäristiska orangea fläcken på halsen. För att den ska gå att sälja ska mården flås och allt kött och fett skrapas bort. Efter det ska skinnet spännas upp på en tana för att torka.

Slagfällan är en dödande fälla som avlivar mården på en sekund.

För att fånga mård i fälla behövs ingen utbildning, inte ens jägarexamen. Men regelverket är tydligt, förutom att man har jakträtt och betalat det statliga jaktkortet, krävs fällor som är godkända av Naturvårdsverket. För att lyckas behövs kunskap om var fällorna ska sitta och vad för slags bete mården lockas av.

– Jag är nybörjare, har bara hållit på i tre år och lär mig hela tiden. Under höstarna sätter jag ut mina fällor längs slingor jag bestämt. Många gånger får jag flytta på fällorna under säsongen om fångsten uteblir.

Han har också listat ut vad mården gillar att äta, bäverkött är en riktig favorit som lockar till sig fler än om han till exempel betar med älg.

Fredrik Flod är just nu föräldraledig och har sällskap av snart ettåriga Ebba i skogen.

För vissa typer av fångstredskap krävs det särskild utbildning, det gäller ripsnara och fotsnara för rödräv samt slagfälla för bäver. Den senare har Fredrik Flod som ofta hjälper länsstyrelsen med bäverfångst i Örebro och Värmlands län när de stora gnagarna ställer till förtret vid bland annat översvämmade vägar. Det kan bli ganska många bävrar vissa säsonger.

Fällan sitter uppe igen och det är dags att se till nästa. Ebba skrattar när hennes pappa lyfter upp bärstolen på ryggen och börjar pulsa vidare längs slingan till nästa fälla, och sen nästa.

<h3>Fällfångst i Sverige</h3>• För att bedriva fällfångst behöver man inte ha jägarexamen men jakträtt på området där fällorna placeras och statligt jaktkort krävs.• För vissa fällor och andra fångstredskap krävs utbildning för att de ska få användas. Det gäller bland annat ripsnara, fotsnara för rödräv och slagfälla för bäver. Alla fällor som används ska vara godkända och testade av Naturvårdsverket och märkta med namn på ägaren samt dennes adress och telefonnummer.• Det finns två typer av godkända fällor: Dödande fällor (slagfällor) i vilka djuret dödas ögonblickligen. Fällor för levandefångst fastnar djuret i en bur eller i ett nät, eller hålls fast av en snara.• Fällor där levande vilt stängs in ska vittjas en gång dagligen på morgonen. Gäller det vildsvin, iller, sork, möss och råttor ska fällan vittjas morgon och kväll. Fällor som dödar direkt, räcker det att vittja två gånger i veckan.Källa: Svenska Jägareförbundet och Naturvårdsverket<h3>Skogsmård</h3>• Skogsmården finns i stora delar av Europa och Centralasien. Den förekommer överallt i Sverige utom på Gotland. Skogsmården är mycket anpassningsbar och äter allt från skogshöns till frukt och bär. Den sägs vara beroende av gammal skog.• Mårdjakt kan bedrivas genom fällfångst och spårning för att hitta mårdens daglega. Att jaga mård sägs ofta vara viltvård eftersom det bland annat minskar predationen av skogs- och fälthöns. • Mården har en vacker päls och kan med fördel beredas.Källa: Svenska Jägareförbundet<h3>Fredrik Flod</h3>Ålder: 34 år.Bor: Karlskoga.Gör: Snickare och fångstman.Familj: Fru Tina och dottern Ebba. Labradorerna Flash, Krut och Tjabo samt en wachtelvalp på ingång.

På vissa platser i världen har människor fällfångst som yrke, så bra betalas det för skinn av mård eller räv. I Sverige är marknaden liten men fällfångsten lever i högsta grad.

Fredrik Flod jagar mård för skinnets skull – med fällor betade med bäverkött.