Skogens roll för klimatet är odiskutabel, ändå har det saknats möjligheter för skogsägarna att kapitalisera på den möjlighet som kolbindningen innebär. Kanske börjar det bli ändring på det?

Fyra driftiga gymnasieungdomar konstaterade att mer skog borde vara bra för klimatet. <a href="https://www.atl.nu/skog/absorb-klimatkompenserar-i-sverige/">De startade företaget Absorb </a>och knöt till sig professor Tomas Lundmark samt markägaren Fredrik von Essen.

Affärsidén är i korthet denna: köp en planta (för 10 kronor). Företaget garanterar dig att den planteras på överbliven åkermark i Sverige eller Lettland. Du får ett certifikat som också gör att du kan åka och kolla på ditt växande träd. Genom din insats är du en klimathjälte.

I skrivande stund har 25 000 plantor köpts. Målet är 10 miljoner träd till 2023.

Det finns delar i affärsidén som är ­spännande. Företaget garanterar inte att trädet ska stå orört hela sin livstid, vilket inte heller ­skulle vara smart ur klimatsynvinkel. På den baltiska marken räknar man med en omloppstid på 45 år, sedan blir plantan till timmer, massaved och energi, som ger en positiv klimateffekt vid inlagring av koldioxid och utbyte av fossila produkter. Brukandeperspektivet är viktigt och värdefullt.

Allt fler företag sätter upp mål om klimatneutralitet, så även företag i skogsbranschen. I praktiken innebär det, i alla fall på lite kortare sikt, att de måste kompensera för sina utsläpp på något sätt. I det sammanhanget är lösningar för inhemska klimatkompenseringsmodeller intressanta. Det skulle kännas tämligen bakvänt om svenska skogsindustriföretag började klimatkompensera genom trädplantering utomlands.

Att skogens klimatnytta lyfts är aldrig dåligt. Att tusentals människor erbjuds en enkel möjlighet att engagera sig i en sorts mikroskogsbruk är ju egentligen lysande.

Det finns dock även en del givna invändningar. Störst klimateffekt får man genom att sköta de skogar som redan finns. Sätt förädlade plantor, röj, -gallra, avverka vid rätt tidpunkt. Hög tillväxt ger hög klimatnytta. För att sätta saker i lite perspektiv kan vi konstatera att det planteras minst 300 miljoner plantor i Sverige, varje år.

Storskalig, och intensiv, anläggning av ny skog på nedlagd åkermark har utretts för några år sedan i den så kallade mint-utredningen (där Tomas Lundmark för övrigt ingick). Här finns naturligtvis potential men också en tydlig baksida kopplad till andra värden som öppna landskap, biologisk mångfald och rekreation.

Världen som helhet behöver odla mer skog och stoppa avskogningen. Men den stora potentialen att öka arealen finns sannolikt i det tropiska skogsbruket.

Med allt detta sagt: oavsett om du väljer att köpa ett par digitala granplantor i julklapp till svärmor eller inte så ska vi titta med tacksamhet på entreprenörer som de fyra ungdomarna bakom Absorb. De har en förmåga att se på skogen med ett annat perspektiv. De sitter inte fast i strukturer om hur saker borde vara eller vad som är möjligt. Vi har mycket att lära oss av dem.

Kommunikationschef, Mellanskog

Oavsett om du väljer att köpa ett par digitala granplantor i julklapp till svärmor eller inte, så ska vi titta med tacksamhet på entreprenörer som de fyra ungdomarna bakom företaget Absorb, skriver Marie Wickberg.

De fyra ungdomarna bakom företaget Absorb har en spännande affärsidé, skriver Marie Wickberg.

Krönika: ”Se på entreprenörerna med tacksamhet”

Skog

Genom att köpa en digital granplanta av företaget Absorb kan du bli klimathjälte, skriver Marie Wickberg.