Tord Karlsson

Med reservation för att staten överklagar till Högsta domstolen och prövningstillstånd beviljas är sista ordet sagt. Med tanke på den envetenhet staten har visat i detta ärende är det inte helt omöjligt.

Glädjande nog gick <a href="https://www.atl.nu/skog/markagarna-vann-i-overdomstolen/">domstolen på markägarnas linje och beslöt att de ska ersättas fullt ut</a> för förbud mot avverkning. Det är en seger för äganderätten och ett mycket rimligt avslut, där en dom i motsatt riktning hade fått mycket stora konsekvenser för många norrländska skogsägare.

Det märkliga är att frågan kom att drivas så här långt, att staten använde argumentet att avverkning i fjällnära skog inte skulle vara pågående markanvändning. Metoden att låta juridiken avgöra har tvingat skogsägare att stämma staten för att få möjlighet till ersättning. De har inte vetat hur framtiden ser ut för deras skogsföretag och har inte kunnat planera.

Om det nu är klarare vad som gäller beträffande fjällnära skogar, väntar vi på motsvarande klarsyn vad gäller nyckelbiotoperna. Även där har domar nyligen ifrågasatt företeelsen som sådan, det kan vara slutet för fenomenet.

På kort tid har statens möjligheter att skydda skog från avverkning utan att betala för sig begränsats. Smitvägarna har stoppats av domstolar.

Läs mer: <a href="https://www.atl.nu/skog/markagarna-vann-i-overdomstolen/">Markägarna vann i överdomstolen</a>Läs också: <a href="https://www.atl.nu/skog/dom-om-fjallnara-skog-18-miljoner-till-markagare/">Dom om fjällnära skog – 18 miljoner till markägare</a>

Förhoppningsvis kan vi så småningom lägga årtiondet då domstolarna bestämde skogspolitiken till handlingarna och se framåt. Trots domen om de fjällnära skogarna är ovissheten fortfarande stor. Vad kommer skogsutredningen fram till och vilka beslut leder den till? <a href="https://www.atl.nu/skog/antligen-utreds-artskyddsforordningen/">Översynen av Artskyddsförordningen</a> är ännu inte igångsatt, hur den ska tillämpas är en viktig fråga för skogsnäringen.

Samtidigt blir det tydligt att konflikten mellan produktion och miljöskydd av skog trappas upp. Det är lätt att räkna upp allt fler användningsområden för skogsråvara i bioekonomin. Därför är ytterligare avsättningar till naturreservat et cetera omöjliga, resonerar de som vill satsa industriellt. Naturvårdsintressen vill däremot öka avsättningarna och visar på att antalet rödlistade arter ökar.

För att balansera detta är det helt nödvändigt att en ny skogspolitik etablerar ordning och reda, och att när man har klargjort målet avsätter rimliga resurser som lämnar skogsägarna skadeslösa. Det räcker inte med bra beslut på hög nivå. Det måste genomsyra Skogsstyrelsens och andra myndigheters verksamhet hela vägen ut på fältet.

Nyligen kom Mark- och miljööverdomstolens domslut gällande ersättning för förbud mot avverkning i fjällnära skog. Förhoppningsvis är det slutet på en mångårig och märklig konflikt mellan staten och skogsägare i inre Norrland, skriver ATL:s ledarredaktör Tord Karlsson.

Trots domen om de fjällnära skogarna är ovissheten om skogsägares möjlighet till ersättning fortfarande stor, skriver ATL:s Tord Karlsson.