Tord Karlsson

I detaljhandeln minskade försäljningen, och hos foodservicegrossisterna var tillväxten blygsam. Utan Systembolagets positiva siffror med ökad försäljning av vin och öl hade den svenska ekomarknaden nästan stått still.

Detaljhandelns minskade försäljning väcker naturligtvis frågor. Handelskedjorna anklagas för att inte längre ”satsa på eko” i sin marknadsföring och målsättning. Den minskade försäljningen kan bero på att handeln försöker ta för mycket betalt. Med lägre marginaler skulle förmodligen försäljningen öka.

Det kan också bero på att andra saker har blivit viktiga för konsumenten. Torkan 2018 väckte intresset för att köpa svenskt, både konventionellt och eko.

Klimatfrågan har också ändrat konsumentens beteende, och där står den ekologiska odlingen och djuruppfödningen inför samma utmaningar som den konventionella. Det kan krävas förändringar av regler och odlings- och uppfödningskoncept för att bli mer klimatsmart, något som är väldigt krävande för ett så komplicerat regelverk med många aktörer.

I ljuset av marknadsutvecklingen ter sig regeringens mål om 60-­procentig ekologisk andel av den offentliga upphandlingen och 30 procent ekologisk areal 2030 alltmer verklighetsfrämmande. Enligt livsmedelsstrategin ska svenskt jordbruk producera det som marknaden efterfrågar, och det borde gälla även nischer som ekologiskt.

Ett exempel på överproduktionens effekter är hur avräkningspriset på mjölken har förändrats. Merbetalningen för ekomjölk är från och med mars hos Arla 63 öre per kilo, för ett år sedan låg den på 1:15 kronor per kilo. Det är en dramatisk förändring och det är förståeligt om ekolantbrukaren undrar vart det barkar hän. Alltför mycket ekomjölk säljs som konventionell.

Att den ekologiska marknadsandelen stagnerar i Sverige borde inspirera till förändringar och förnyelse. Om man expanderar där efterfrågan finns, till exempel på grönsaker, om man vidareförädlar mer – och på det sättet behåller marginalerna – och om man lyckas på exportmarknaden kan framtiden bli ljus.

Tyvärr tycks exporten gå trögt. ­Enligt statistiken från 2017 exporterades ekologiska livsmedel för 1,2 miljarder. Största kategori var kaffe (!), vilket inte är till någon större nytta vare sig för svenska lantbrukare ­eller den biologiska mångfalden i Sverige.

Här borde finnas en potential. Regeringens satsningar på att stimulera export av ekolivsmedel har inte resulterat i några stora genombrott. Det är synd – när hemmamarknaden sviktar hade vi haft stor nytta av en tidigare satsning på den internationella marknaden.

Ekomarknaden har mer eller mindre stagnerat i Sverige. Efter en lång period av stark tillväxt ökade den 2019 med endast 1 procent i värde, enligt rapporten Ekologisk livsmedelsmarknad, som bygger på handelns och övriga aktörers egna uppgifter. Det motsvarar en tillväxt på cirka 400 miljoner kronor, skriver ATL:s Tord Karlsson.

Om man expanderar där efterfrågan finns kan framtiden bli ljus, skriver ATL:s Tord Karlsson.