Ekoproduktion bör stå mer på egna ben

Det är inte svårt att förstå skälen bakom, eko ska vara eko och inget som kan misstänkas bli urvattnat med tiden. Det skulle inte de inbitna ekokonsumenterna gilla.

De konventionella odlarna kunde också slippa bli irriterade på exempelvis de dispenser för utsäde som återkommande utfärdas. När frånvaron av växtskydd gör att utsädesodlingen slår fel duger det plötsligt med konventionellt utsäde för ekoodlaren.

Att konventionella avelsdjur används i ekologisk animalieproduktion kan också uppfattas som irriterande av somliga.

Stramare regler skulle också innebära att det blir två tydliga sortiment, och förhoppningsvis också så pass stor prisskillnad att de som vill ha ekoprodukter också får betala vad de kostar på riktigt.

Men om reglerna blir för hårda är det inte svårt att räkna ut att hela ekoodlingen skulle få det utomordentligt svårt. Även om ett av syftena med revideringen är att underlätta övergång till ekoproduktion blir det svårt att få den att överleva. (Se nyhetsartikel i ATL den 6 maj.)

En del saker i förslaget är svårförståeliga. Som att avhorning verkar vara i farozonen. Det är både en säkerhets- och en djurskyddsfråga, horn kan ju skada såväl djur som djurskötare.

Eller att ekologiska livsmedel bara skulle få säljas i särskilt certifierade butiker. Det är bara att lägga extrakostnader i onödan på en verksamhet.

En liten näring, som den svenska ekoodlingen är, har svårt att stå på helt egna ben. Det går inte för ett litet antal producenter att bekosta sådant som avel, foderutveckling, växtförädling, forskning, rådgivning, teknikutveckling med mera.

Vi ser redan hur den kritiska massan urholkas för hela det svenska jordbruket. Att höja priserna för ekokonsumenten för att bekosta en fortsatt livskraftig ekoproduktion är nog en svårframkomlig väg. Även ekokonsumenter kan vara priskänsliga.

Ekoproduktionen bör i ökad utsträckning stå på egna ben. Den ska tillgodose den marknad som otvivelaktigt finns, men gränsdragningen mellan eko och konventionellt bör diskuteras noga. Båda grenarna måste kunna utvecklas och växa.