Ekobonden måste ha betalt för risken

Men det gäller konsumtionen, inte produktionen. Där är det inte så enkelt att slå fast att den också kommer att öka. För nu när lågprisjättar med egna märkesvaror, emv, jagar nya kunder finns en prispress i handeln.

I Sydsvenskan uttalade nyligen en butikschef för Willys i Malmö att på många av företagets produkter är priset nu närmast identiskt mellan de två sortimenten.

Dagens Nyheter publicerade i förra veckan en prisjämförelse mellan ekologiska och konventionella matvaror, från olika länder, i ett antal butiker i Stockholms innerstad. Den ekologiska matkassen är mellan 36 och 56 procent dyrare än den konventionella.

Trots skillnaden visade undersökningen också att det på flera enskilda varor inte är någon större prisskillnad mellan ekologiska och konventionella produkter. Mjölk är ett exempel. Undersökningen visade också att de flesta av de billigaste ekovarorna var just ur emv-sortimentet.

I Sydsvenskan sa Willys kommunikationsansvarige Johanna Eurén att en hårdare satsning på emv inom det ekologiska sortimentet ska vidga målgruppen till mer priskänsliga konsumenter.

Hon påpekar att detta inte ska ske på bekostnad av ekobonden och anför att emv innebär att ”vissa mellanhänder” kan kapas och därmed ska hanteringen vara kostnadseffektiv. På sikt måste fler producenter ställa om.

Men det är svårt att tro att man ska locka fler producenter med prispress. Ekologisk produktion är mer riskfylld än konventionell odling, och den risken måste ekobonden ha betalt för.

Särskilt svårt är det att tro att en satsning på emv ska bidra till ökad ekoproduktion. Hela poängen med emv är ju att varan är anonym, producenten kan när som helst bytas till den som kan producera billigast.

Det är ju dessutom väldigt bakvänt i en tid när allt fler efterfrågar närproducerade och spårbara livsmedel.