Börge Nilsson

Skyskrapan i Åstorp började byggas 1917 som en av Sveriges första specialbyggnader för beredskapslagring. När alla lager avvecklades 2001 var spannmålslagret i Åstorp redan rivet sedan ett par år.

Redan 2017 slog den parlamenta­riska Försvarsberedningen fast att landet behöver återinföra statliga livsme­delslager för att klara en allvarlig säkerhets­politisk kris.

Sedan dess har corona­pandemin stängt gränser och skapat plötsliga handelshinder för sjukvårdsmateriel.

När regeringen i höst lägger en proposition om det militära och civila försvaret kommer lagring av livsmedel och andra förnödenheter att vara en beståndsdel, även om det är osäkert hur förslaget kommer att se ut. Propositionen om totalförsvaret ska, enligt den propositionslista som spikas varje år, lämnas under september månad.

Harald Svensson är ämnessakkunnig åt Näringsdeparte­mentet i beredskapsfrågor efter ett helt yrkesliv på Jordbruksverket, bland annat som chefsekonom och chef för beredskapsenheten.

Harald Svensson, f d chefsekonom på Jordbruksverket.

Han ser inte att beredskap bara kan baseras på lagring, om det inte handlar om ofantliga kvantiteter.

– Om det inte går att importera måste ändå det mesta av försörjningen ske genom löpande produktion av mjölk, kött och spannmål, säger Harald Svensson.

Precis som under pandemin är rådgivning till allmänheten och förändrade vanor viktiga inslag för att klara en kris. Men lagring behövs, både av livsmedel och insatsvaror.

Förr fanns målet att klara en treårig avspärrning. I Försvarsberedningens rapport är målet att täcka en tremånadersperiod.

Harald Svensson tror inte att en framtida beredskap skulle se ut som den gjorde när han var chef för verksamheten.

– Samhällsutvecklingen har medfört rätt stora förändringar så en planering i dag kommer att se annorlunda ut än den planering vi hade för 30 år sedan. Men hur det kan ändras kan jag inte gå in på innan regeringen lagt fram proposi­tionen, säger Harald Svensson.

Förhandlingar pågår mellan regeringen och samarbetspartierna. Där deltar Daniel Bäckström (C) som också satt i Försvarsberedningen när den lämnade sin rapport Motståndskraft i december 2017.

– Det är tråkigt att det skulle behövas en pandemi för att man skulle ta till sig det som Motståndskraft skrev för två och ett halvt år sedan, säger han.

Stängda gränser i Europa sätter fokus på beredskapsplanering och försörjningstrygghet.

– Vi måste ha en beredskap som är inhemsk, vi kan inte förvänta oss att det kommer hjälp någonstans ifrån.

Daniel Bäckström vill ha en decentraliserad lagring i nära samarbete med näringen, vilket påminner om det vi en gång hade.

– Exakt lika blir det inte men regeringen vill ju titta på den finska modellen.

<h3>Så byggdes och avvecklades beredskapen</h3>• 1917 byggdes skyskrapor i Eslöv, Vara, Hallsberg, Roma, Linköping, Östra Klagstorp, Åstorp och Tomelilla för lagring av spannmål utom räckhåll för sjöburet artilleri.• På 1950-talet byggdes femton lager i trä för lagring av brödsäd, ärter, risgryn och socker vid järnvägar i Norrland. Det nordligaste låg i Kitajaur.• 1964–1970 byggdes tolv betonglager med plats för 6 500 ton livsmedel. Ett fanns i Frändefors, Dalsland.• 18 brödsädslager i norr utrustades med kvarnar, bland annat i Lillpite.• På 1970-talet byggdes sex lager för fett till margarintillverkningen i Karlshamn. • Näringslivet hade egna bered­skapslager. Löfbergs i Karlstad lagrade råkaffe.• På 1990-talet byggdes många beredskapslager i Norrland, bland annat i Voxna i Hälsingland.• Under 1990-talet satsades det också på insatsvaror. I Saxtorp lagrades 45 000 ton kaliumklorid.• Den 31 december 2001 avskaffades all livsmedelslagring. Eringsboda blev landets sista beredskapslager.• Den 2 juli 2020 skriver Mikael Damberg (S) och Isabella Lövin (MP) i Aftonbladet att regeringen vill titta närmare på på försörjningsbered­skapen i Finland.

Knappt tjugo år efter det att svensk livsmedelslagring lades ned är landet på väg att få nya statliga beredskapslager.– Men planeringen kommer att se annorlunda ut än den gjorde då, säger Harald Svensson som är ämnessakkunnig åt regeringen i beredskapsfrågor.

Förhandlingar pågår mellan regeringen och samarbetspartierna om hur en framtida beredskap ska se ut.