Cecilia Persson

Markägaren Lars-Erik Sandberg tittar på en gammal älgbetesskada. Hans skogsmark betas hårt av älgar. Nu får han rätt till skyddsjakt på fyra älgkalvar.

<a href="https://www.atl.nu/skog/halverad-algtilldelning-hart-slag-mot-skogsagare/">Tidigare i höstas rapporterade ATL om markägaren Lars-Erik Sandbergs kamp</a> för att öka avskjutningen av älgar på skogsfastigheten Eriksberg i Ringarum i Östergötland. Området är känt för sin täta koncentration av älg, men de senaste två åren har länsstyrelsen beslutat om en kraftigt minskad älgtilldelning. Orsaken är att älgpopulationen i länet totalt har minskat de senaste fem åren.

Lars-Erik Sandberg överklagade tilldelningsbeslutet till förvaltningsrätten som ökade den med två djur i höstas. När de tilldelade älgarna var skjutna ansökte Lars-Erik Sandberg direkt hos länsstyrelsen om skyddsjakt på ytterligare fyra älgar.

– Vi har alldeles för mycket älg i de här markerna. Vi har stora skador och det märks också på alla viltolyckor, säger Lars-Erik Sandberg.

Eriksbergs gård ligger i Söderköpings kommun och bara under hösten har nio trafikolyckor med älg inträffat, enligt Nationella Viltolycksrådet. Så sent som den 28 december blev två vuxna älgar påkörda samma dag alldeles i närheten av Lars-Erik Sandbergs mark. Lyckligtvis blev ingen människa allvarligt skadad.

– Det är ju fruktansvärt och farligt att det sett ut såhär. Jag tycker att länsstyrelsen har ett ansvar för trafikanternas säkerhet också, säger han.

Den ena älgen, som fått benet brutet på två ställen, fick Lars-Erik Sandberg själv leta upp och avliva i sin egen skog sedan han kopplats in i eftersöket.

Det är stora problem med betade tallplantor på gården. I fjol valde gården att investera nästan 25 000 kronor på att pensla på avskräckande medel på nya tallplantor.

<h3>Sprutat varje tallplanta för att avskräcka älgar</h3>

Länsstyrelsen i Östergötland har sett en ökning av älgolyckorna under fjolåret, men tror att det kan vara knutet till ett extremare väder som har påverkat älgarnas rörelsemönster.

– I fjol blev det en uppgång, men det kan komma sig av det stora snödjupet under senvintern och torkan. Vi ser att uppgången i antalet älgolyckor kommer under annorlunda månader än de brukar. Jämför man olyckorna från 2017 med 2012 däremot är det en halvering av älgolyckorna så det går åt rätt håll, säger vilthandläggaren Emil Brangenfeldt vid länsstyrelsen.

Eriksbergs gård går miste om omfattande belopp till följd av älgskador på tallföryngringarna. Av fastighetens 1 670 hektar skog handlar det om ungskog på 300 hektar där tallplantorna är hårt betade, enligt Lars-Erik Sandberg. Den 8 december räknade Lars-Erik Sandberg och sonen Fredrik Sandberg att 22 älgar uppehöll sig samtidigt på skogsfastigheten, som klyvs på mitten av en Europaväg med viltstängsel. Stängslet gör att många älgar samlas just där.

Emil Brangenfeldt, vilthandläggare på länsstyrelsen i Östergötland.

Skogsstyrelsen och Södra vittnar om omfattande betesskador på undersökta ytor i fjol. Förra året investerade Eriksberg 25 000 kronor på att spruta avskräckande medel på de yngsta tallplantorna. Södra byggde också särskilda viltrutor på en del av en föryngring eftersom skadorna varit så omfattande.

Under den milda senhösten betade också älgar flitigt av gårdens sådda höstvete, med mellan 8 och 17 älgar varje kväll som åt av vetet. Varje helg hela hösten har markägarna jagat med hund på fastigheten för att skrämma bort älgarna, som ändå stannat kvar i området.

<h3>”Tycker att länsstyrelsen gjort fel i grunden”</h3>

Men tre dagar före jul biföll länsstyrelsen Lars-Erik Sandbergs skyddsjaktsansökan, genom att ge tillstånd att skjuta fyra älgkalvar. De får nu skjutas om de rör sig på en del av fastigheten till och med den 28 februari.

– Vi har bedömt det som att det finns skäl till skyddsjakt. Då ska det vara betydande skador enligt direktiven och det är den bedömningen man har gjort, säger vilthandläggaren Emil Brangenfeldt.

– I det här fallet är det väldigt speciellt, eftersom fastigheten delas av en Europaväg. Det blir som en barriär som fångar upp mycket älgar, fortsätter han.

I höstas satte Södra upp ett mindre vilthägn på en del av gårdens tallföryngring, för att kunna visa på omfattningen av älgbetesskadorna.

Lars-Erik Sandberg har jagat älg i nästan femtio år och överväger att skapa ett mindre älgskötselområde tillsammans med några andra markägare med licens. Han tycker att älgförvaltningen i grunden fungerar illa för markägare och har överklagat länsstyrelsens och älgförvaltningsgruppens hantering av älgskötselplanerna till kammarrätten, alltså instansen över förvaltningsrätten.

– Det klart att jag är glad för skyddsjakten. Men det är mycket arbete som har fått läggas på extra pappersarbete. Jag tycker fortfarande att länsstyrelsen har gjort fel i grunden, säger Lars-Erik Sandberg.

ATL TV: ”När ett livsverk går till spillo, då reagerar man” :

Skogsägaren Lars-Erik Sandberg i Östergötland ansökte om skyddsjakt på fyra älgar efter omfattande betesskador. Till slut fick han rätt. Men han är fortsatt kritisk till länsstyrelsens sätt att hantera älgtrycket.– Jag tycker att länsstyrelsen har ett ansvar för alla älgolyckor här, säger han.

Skogsägaren Lars-Erik Sandberg: Länsstyrelsen har fortfarande gjort fel.

Efter kampen mot älgskadorna – nu får han skyddsjakt

Växtodling

Skogsägaren Lars-Erik Sandberg i Ringarum, Östergötland: Länsstyrelsen har fortfarande gjort fel.