Marcus Frennemark

Johan Svantesson har mycket angus i sin besättning. Rasen passar väl in i hans ekologiska produktionsmodell där tjurkalvarna kastreras och djuren föds upp på grovfoder och bete.

Det här är en artikel ur tidningen Lantmannen. För att få veta mer om tidningen, eller teckna en prenumeration, <a href="https://lrfmediashop.se/kampanj/lantmannen-2/?lp-variation-id=1&_ga=2.202815057.1758602636.1585555449-239807410.1584090837">klicka här</a>.

Johan Svantesson på Bro-Godås, nära Säffle, driver ett Kravcertifierat jordbruk på 1 000 hektar och med lika många nötkreatur. En snabb utveckling sedan han i början på 90-talet startade på föräldragården med 12 dikor och 50 hektar; därför har det också behövts nya stallar efterhand.

Han är övertygad om att växtodling och djurhållning är varandras förutsättning:

– Vi behöver mer djur i Sverige för kunna odla våra marker långsiktigt.

Johan Svantesson är i det närmaste klar med sitt senaste bygge, ett mäktigt dikostall på 4 700 kvadratmeter, alltså nästan ett halvt hektar, med plats för 279 dikor, 42 kvigor samt avelstjurar.

Byggprojektet ingick i Jordbruksverkets tävling ”Framtidens smartaste stall” som pågick 2017-2018. Byggplanerna fanns före dess och hade genomförts oavsett. Men tävlingsupplägget gjorde att han fick tillgång till en större projektgrupp att bolla sina planer med och en bättre genomlysning av hela företaget inför satsningen.

Lite småplock återstår på bygget. Det nya stallet har fått tjänstgöra som spannmålslager för delar av årets goda skörd i väntan på att ett planlager ska bli färdigbyggt på en av de andra gårdarna Johan Svantesson äger.

– Det är emot sunt förnuft att inte lagra in en bra skörd, den får aldrig bli ett kvittblivningsproblem, säger han.

I dag går korna på djupströbädd, men stallet är förberett för att bygga om till liggbås med skrapgångar i framtiden.

Större delen av gårdens spannmålsproduktion säljs, en mindre del används i fodermixen till kalvarna. Annars föds alla djuren; kor, kvigor och stutar; upp på grovfoder hela vägen fram till slakt.

Johan Svantesson är van vid att driva sina byggen i egen regi och med egen personal. Den här gången var det lite större och fler underentreprenörer inblandade. Det mesta har gått bra, även om själva leveransen av stålstommen drog ut på tiden.

Men det gav Johan tid att spränga och gjuta en tvärkulvert i stallet. Den behövs inte just nu; hela stallet har plant golv och djuren går på djupströbädd; men planen är att bygga om stallet för liggbås om fem, tio år.

– Vi har en ritning klar för liggbås. Det gäller att tänka efter på vad man kanske vill göra i framtiden också. Att göra kulverten nu var en liten kostnad, att göra den sedan i det färdiga stallet hade blivit svindyrt.

Tvärkulverten har alltså formats, gjutits, fyllts med singel och sedan täckts med betong. När den ska tas i bruk är det bara att skära bort betonggolvet och skopa upp singeln ur kulverten.

Bädden kräver stora mängder strömaterial av god kvalitet. Omkring tusen ton halm försöker han bärga varje höst. Halmen kompletteras med vårskördad rörflen.

Hela stallet är byggt på berg. Det innebär att omkring 30 000 ton berg har fått sprängas bort innan bygget kunde starta. Grundarbetena blev dyrare, men sprängstenen har tagits till vara och med hjälp av ett inhyrt krossverk omvandlats till fyllnadsmassor i olika fraktioner.

– Vi har blandat betongen med det materialet också. Inte en enda sten har flyttats till en hög där den inte kommer till nytta, säger Johan Svantesson.

I stora drag har Johan följt projekteringen och hållit kostnadsramen. När det har blivit dyrare beror det på att han unnat sig lite högre standard, exempelvis stora hårdgjorda ytor även utanför stallet.

– Vi tar hand om stora mängder fastgödsel. Då vill jag inte stå på en grusplan och lasta ut gödsel, jag vill ha betongplatta så det går att hålla rent. Då kostar det, men jag har i alla fall inte förbyggt mig med själva stallet.

Johan Svantesson framhåller också betydelsen av en genomtänkt och effektiv logistik inte bara i stallet, utan också utanför och i förhållande till de andra stallen på gården.

– Om inte fodervagnen ska smörjas och om inget krånglar ska djurskötseln klaras av på åtta timmar om dagen. Då får vi tid över till annat.

I dag går djuren på ströbädd. Det innebär ett årsbehov på 1 000 ton halm i anläggningen. Johan använder till en del vårskördad rörflen som strömaterial för att dryga ut halmen. I år finns det mindre av den varan. För att klara foderbehovet 2018 fick en stor del av rörflensarealen skördas på hösten och användas som foder i stället.

Det nya stallet för dikor kompletterar de befintliga byggnaderna och ger förutsättningar för rationell drift i hela anläggningen.

340 dikor ska kalva i vår. Med kvigorna som kalvar senare på året inräknade finns det 400 betäckta djur i företaget. Johan Svantesson har en hög andel angus i sin besättning, en ras som passar väl in i hans ekologiska produktionsform, där alla tjurkalvar kastreras och djuren föds upp hela vägen till slakt på grovfoder.

Det innebär ofta två säsonger på bete innan stutar och kvigor är färdiga för slakt vid 24 månaders ålder eller mer.

– Jag är ingen raket på att föda upp slaktdjur, men jag är supernoga på att väga ut alla som ska till slakt. Vågen är mitt viktigaste verktyg, säger Johan Svantesson.

Målet är att få upp levande vikten över 600 kilo innan djuret säljs till slakt. Han brukar snitta slaktvikter strax över 300 kilo för kvigorna och uppåt 340 kilo på stutarna. Men det gäller att se individerna och upptäcka om någon är på väg att bli för fet. Vägningen är rätt tillfälle.

– Du får vikten och ser djuret. Börjar den då bli rund vid svansfästet är det dags att få i väg den oavsett vikt.

Just nu säljer han de flesta djuren till HK Scan, men även en del till Gröna Gårdar. Johan Svantesson brukar inte skriva långsiktiga kontrakt med köparna. De vet vad de kan förvänta sig av gårdens slaktdjur och han vet djurens värde.

– Man ska aldrig vara så fräck i en affär att man inte kan göra affär igen. Det är ganska okomplicerat, tycker jag.

Johan Svantesson är noga med att väga slaktdjuren regelbundet. Han får vikterna, men också koll på djurets kondition så de inte växer sig för feta.

När Johan Svantesson inom kort knyter ihop säcken med det nya stallet vill han lägga fokus på marken, bland annat avseende arrondering och dränering. Han beskriver sig själv som en fanatisk anhängare av vall och stallgödsel i växtföljden.

– Vi har mycket mjälajordar och jag tar högre skördar ekologiskt idag än vad farsan gjorde konventionellt på 80-talet. Det beror på att vi har fått ordning på marken.

Det ser Johan även på mark som han tagit över. Där finns fält där det odlats vall och använts stallgödsel, likväl som jordar med ensidig spannmålsodling.

– Det är en förbluffande skillnad till förmån för jordarna med vall i växtföljden.

Energifrågan finns också med i framtidstänket. Johan har tagit in offerter på solpaneler och planerar till en början att lägga på två tak. Det är början på en tänkt övergång till eldrivna fordon i nära anslutning till stallarna.

– I dag använder jag 50 kubik olja i mitt företag. Det måste jag komma bort från, alla måste komma bort från det. Är det någon som har möjlighet att ta fram eget drivmedel till den egna produktionen så är det lantbruket. Det kan vara el, biogas eller biodiesel, men vi måste göra vårt eget, säger Johan Svantesson.

<h3>Bro-Godås</h3>Johan Svantesson driver lantbruket som enskild firma och har växtodling på cirka 1 000 hektar jordbruksmark, varav 500 hektar ägs. Han odlar omkring 500 hektar spannmål, 200 hektar slåttervall samt 80 hektar rörflen.Djurhållningen består av omkring 400 dikor där alla kalvarna föds upp till slakt som stutar eller kvigor. Johan Svantesson har ett samarbete med en annan gård som innebär att han hyr in ett 50-tal dikor, som integrerats i Johans besättning.Även 850 hektar skog ingår i företaget.Det nya stallet har yttermåtten 102 x 46 meter och är byggt med plant golv för djupströbädd och med skrapgångar vid foderborden.Projekteringen av dikostallet gjordes inom ramen för tävlingsprojektet ”Framtidens smartaste stall” med hjälp av Hushållningssällskapet Värmland samt HIR Skåne.Hela projekteringen inklusive ritningar kan laddas ner <a href="https://nya.jordbruksverket.se/utveckla-foretagande-pa-landsbygden/bygg-smartare-stall">här</a>.<h3>Projekteringen i siffror</h3>Vinstmarginal i stallets driftskalkyl		11 procentTotal investeringsutgift, utan stöd		6 900 000 krInvesteringsutgift per djurplats, utan stöd		24 800 krInvesteringsutgift per djurplats, med stöd		20 500 krEkonomisk livslängd				15 årAntal djurplatser, dikor			279 styckenAntal djurplatser, rekryteringskvigor		42 styckenTotal yta					4 692 kvadratmeter

Här ska 1 000 kreatur skötas på mindre än åtta timmar om dagen.Effektivitet och logistik stod högt i kurs när Johan Svantesson byggde sitt femte stall.

Två saker stod högt i kurs när Johan Svantesson byggde sitt femte stall.