Fredrik Stork

Billigt är inte alltid bäst i det långa loppet. Genom en tioårskalkyl som baserades på siffror från egna provkörningar av olika märken kunde Abbotnäs säteri spara 360 000 kronor i bränsleutgifter på ett traktorköp, berättar Mattias Larsson.

Hur ser er investeringsfilosofi ut?

– Traktorerna byter vi inte på regelbundet schema eller så länge det inte finns någon teknik vi vill ha. När de däremot blir osäkra ur driftssynpunkt så byter vi. Allt måste vara driftsäkert till hundra procent, säger <a href="https://www.atl.nu/sok/%22Mattias+Larsson%22/">Mattias Larsson</a>.

Hur mycket tid skulle du säga att ni lägger på ett större inköp, låt oss säga ett såmaskinsköp?

– Det är ganska mycket tid, dels är det något som snurrar hela tiden i bakgrunden. Men utöver det lägger vi nog totalt 30 timmar effektiv köptid på alla stora inköp, och eventuellt åker man också någonstans och kollar på något. Senast köpte vi en såmaskin, ingen jättestor grej för trekvartsmiljon, begagnad. Och den allra senaste grejen var en ny spruta.

– Är det planerade inköp så kollar vi av vad som finns, och så pratar vi med folk runtomkring, kollegor. Sen när man har börjat sortera ut maskiner, så tar vi in offerter och följer ofta med säljarna och kollar. Ofta tar vi också ett stort möte med reservdelar och eftermarknad innan vi slår till, så vi vet att allt funkar. Det tar inte hälften av affären, men en stor del av den, och så kollar vi in olika backuplösningar.

Brukar ni räkna på investeringarna?

– Självklart, även om vissa är svåra att räkna på. Det är vanliga tråkiga medelårskalkyler, men återigen är det mycket fokus på driftsäkerheten även här. När vi kollade på traktorer kunde vi också sortera ut olika märken, och vi såg exempelvis när vi vägde in bränsleförbrukningen att vi skulle spara 360 000 kronor i dieselförbrukning på ett av de dyrare märkena. Det kompenserar inte fullt ut men när vi räknar in andrahandsvärdet så bedömer vi att det ska vara en bra affär.

Vad är svårast och lättast att köpa?

– Skopor och småförbrukningsmateriel. Sånt som påverkar mycket är däremot svårare. Helt nya modeller på marknaden är också svåra att jämföra.

Har du fått en bra utbildning i de här frågorna eller är du självlärd?

– Det är klart att man får räkna och googla på siffror på olika maskiner, men sedan är det mycket nedärvd erfarenhet. Vi hade också ett litet snack på driftledarutbildningen, men jag tycker att man borde få med sig mer. Det är bra att lära sig tänka och våga ställa krav på det man ska köpa.

När väljer ni nytt respektive begagnat?

– Nytt när det gäller precisionsteknik som spruta och sånt. Så har det varit de senaste gångerna. Sånt som kan strula köper vi också nytt. Såmaskinen var däremot begagnad eftersom den är ganska enkel hos oss, plog är också rätt basic. Traktorer skulle vi nog inte titta på begagnat. Det handlar främst om sånt som man kan skapa sig en bra överblick av. Framför allt är det lättare att få med supporten när man köper nytt.

– När vi inte hinner köra själva, som gödselspridningen exempelvis. Och stängläggning. Det är också tveksamt om det skulle vara ekonomiskt motiverat för oss att exempelvis köpa in utrustning för att sprida flytgödseln.

Tycker du att man är utlämnad mot säljarna?

– Litegrann, många utnyttjar nog att man är sugen på att köpa något nytt, och så kan man få skuggiga svar av säljarna, och sen visar det sig att det inte alls fungerar som utlovat. Man har tyvärr ett väldigt ansvar när man ska köpa något själv så att man får det man är ute efter, som stol, däck, skärmar, isobus och att allt är kompatibelt. Det är väldigt viktigt att det blir rätt från början. Råkar man köpa fel är det ju inte alltid bara att uppgradera. Ibland måste man byta hela maskinen för att få det man egentligen vill ha. Jag tycker ibland att säljarna borde ta mer ansvar för att det är rätt maskin de säljer.

Förr fanns det ju många teknikagronomer. Saknar du dem?

– Det skulle behövas, men samtidigt kan man lära sig mycket själv om man är intresserad. Det stora problemet är att hänga med i vad som finns, så man inte köper fel grejer.

Hur räknar man ut att något är en bra affär?

– N-sensorn är exempelvis svår att räkna på. Många pratar om hur mycket gödsel man sparar, medan jag helst vill att man ska se det utifrån ökad avkastning genom ökad utväxling på gödningen. Men även om saker är svåra att räkna på handlar det ofta om att göra beräkningar under resans gång för att ta reda på hur det faktiskt förhåller sig. När vi bytte plog från fem till sex skär ökade vi kapaciteten med 50 procent. Så det lönade sig fort på grund av att den plöjer två tum bredare per skär och har bättre vändteknik. Vi har också allt i Dataväxt och Logmaster så vi får rätt bra koll på maskiner och förarteknik, och olika redskapskombinationer.

LÄS OCKSÅ: <a href="https://www.atl.nu/teknik/expertens-basta-tips-infor-maskinaffaren/">Expertens bästa tips inför maskinaffären</a>LÄS OCKSÅ: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/tips-sa-ska-du-tanka-vid-maskinkopet/">Råden: Så ska du tänka vid maskinköpet</a>

ATL frågade tre personer inom lantbruket hur de resonerar kring sina maskinköp, och hur de lyckas med sina investeringar. I den här artikeln intervjuar vi Mattias Larsson på Abbotnäs säteri, . Säteriet driver 500 hektar växtodling och har 60 dikor med tillhörande kalvuppfödning fram till slakt.

Billigt är inte alltid bäst i det långa loppet.

Dyrare traktor gav dieselbesparing på 360 000 kronor

Teknik

Billigt är inte alltid bäst i det långa loppet – Mattias Larsson berättar om hur en enkel uträkning sparade gården stora belopp.