Ulf Aronsson

Den multispektrala kameran (den lilla lådan med fyra hål) under drönaren ger information som inte är synlig för ögat. Det används nu för att utvärdera Skogsstyrelsens nya modell för att förutsäga torkstress, förklarar Adam Holm, Skogsstyrelsen.

Inom projektet Mossa, Modulering och Skogsskadeanalys, utvecklar Skogsstyrelsen en ny metod för att förutsäga risken för torkstress i skogsmark. Projektet drivs i samarbete med skogsnäringen och länsstyrelsen och medfinansieras av SMHI som vill se nya verktyg för klimatanpassning.

Ett ändrat klimat kan ge upphov till fler torrperioder. Olika trädslag är olika känsliga för torka, och torkstress gör träden lättare angrips mindre av skadegörare. Det blev tydligt under fjolåret då värme och torka ledde till omfattande angrepp av granbarkborrar, samtidigt som barkborrarna gynnades av värmen och kunde svärma fler gånger än normalt.

Baserat på geografiska data om klimat, geologi, hydrologi och skog har Skogsstyrelsen skapat en modell för att förutsäga vilka områden som är känsliga för torka. Redan nu finns markfuktighetskartor som används för att planera drivning. Men markfuktighetskartorna ger inte hela sanningen om hur träden på marken klarar torka, det påverkas bland annat av jordarten och hur genomsläpplig marken är.

Skogsstyrelsen utvärderar nu sin modell med hjälp av drönare, och med gott om stressade, insektsangripa och döda träd efter fjolårets torka går det att få ett facit på om modellen stämmer överens med verkligheten.

– Drönaren är utrustad med två kameror, en vanlig och en multispektral. Den multispektrala fångar frekvenser som inte är synliga för ögat, till exempel frekvenser nära infrarött. Det gör att man bland annat kan se fotosyntesen på varje träd, och träd som inte reflekterar lika mycket har nedsatt vitalitet, förklarar Adam Holm från Skogsstyrelsen.

Efter databearbetning ger bilderna från den multispektrala kameran tydlig information om hur träden mår. Rött är döda träd, grönt vitala träd och de ljusa områdena däremellan är träd med nedsatt vitalitet.

Drönaren körs efter en förprogrammerad bana och bilderna läggs sen ihop som en mosaik som visar hela beståndet. Databearbetning av bilderna ger en karta som i olika färger visar vilka områden som är mest utsatta för torkstress.

– Det här kan bli ett verktyg för långsiktig klimatanpassning av skogen genom bättre ståndortsanpassning. Skogen blir allt viktigare i omställningen till ett fossilfritt samhälle, och då måste vi bli effektivare på att motverka skogsskador, säger Monika Pettersson, Skogsstyrelsen.

Med GIS-data och drönare utvecklar Skogsstyrelsen en ny metod för att förutsäga risken för torkstress i olika skogsområden. Det kan bli ett viktigt verktyg för långsiktig planering för att minska skogsskadorna.

Skogsstyrelsen utvecklar ny metod för att identifiera torkkänsliga områden.

Ny teknik och drönare verktyg för klimatanpassning

Växtodling

Med GIS-data och drönare utvecklar Skogsstyrelsen en ny metod för att förutsäga risken för torkstress i olika skogsområden.