Anders Kristensson

Douglasgran har studerats i olika försök av Sveriges Lantbruksuniversitet, Skogforsk och Södra Skogsägarna sedan 1990-talet för att få mer kunskap om detta nordamerikanska träd. Klimatförändringen gör att douglasgranen kan bli en framtida ersättare eller komplement till vanlig gran eftersom den troligen kommer att trivas bra i de varierande förhållanden som förväntas med klimatförändringen. Dessutom har timmer från douglasgran mycket bra egenskaper, en stor kärna och en hållfasthet i klass med tall och gran. Dessutom är det formstabilt, det vill säga att det inte slår sig.

Cecilia Malmqvist, universitetslektor på Linnéuniversitetet i Växjö, har forskat på douglasgranens föryngringsfas och hur man på bästa sätt får planteringar att etablera sig i Sverige. Föryngringsfasen är nämligen känslig för douglasgranen som lätt får frostskador.

– Douglasgranen växer i västra Nordamerika, från kusten i British Colombia och Kalifornien och upp i Klippiga bergen. Vid kusten växer en kustvariant och i inlandet växer en härdigare inlandsvariant, berättar Cecilia Malmqvist.

Cecilia Malmqvist, universitetslektor på Linnéuniversitetet forskar på hur man ska lyckas med planteringar av douglasgran.

I ett försök undersökte hon sju olika provenienser från både kust och inland för att se hur de utvecklar frystolerans på hösten och när skottskjutningen på våren börjar.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/skog/andrat-klimat-talar-for-douglasgran/">Ändrat klimat talar för douglasgran </a>

Försöket visar att inlandsvarianten skjuter skott tidigt på våren och att den är frostkänslig på våren. Kustvarianten däremot invintrar senare och är känslig för höstfrost och vinterskador.

– Norr om Skåne passar inlandsvarianten bättre i vårt klimat men risken för frostskador på småplantor de första åren kan bli ödesdiger, sammanfattar Cecilia Malmqvist.

– När plantorna växt upp till en meters höjd blir problemet mindre för att senare försvinna. Därför gäller det att skapa de bästa förutsättningarna om man ska lyckas med plantering av douglasplantor.

Ett sätt att skydda plantorna för vårfrost är att plantera i skydd av björksly eller lämna träd som skärmskydd för markutstrålningen.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/skog/battre-foryngringar-men-mindre-variation/">Bättre föryngringar men mindre variation</a>

Cecilia Malmqvist samarbetar mycket med SLU-forskaren Kristina Wallertz på Asa försökspark.

På en sydsluttning på försöksparken ligger en av de försöksytor där de har undersökt hur inlandsvarianten av douglasgran och vanlig gran reagerar på markberedning.

– Vi testade att plantera i fyra olika markberedningar och på omarkberedd mark. På den omarkberedda marken överlevde bara 60 procent av douglasgranplantorna efter två år. Markberedning är helt nödvändigt om plantorna ska klara sig och insektsangreppen blir dessutom färre. De flesta plantorna klarade sig på de markberedda ytorna och där hade plantorna också bäst rottillväxt.

Cecilia Malmqvist, lektor på Linnéuniversitetet

Hittills har några av de få douglasplanteringar som gjorts av skogsägare misslyckats, vilket kan ha bidragit till att den fått ryktet att vara svårodlad.

– Med den kunskap vi har i dag är förutsättningarna betydligt bättre att lyckas med nyplanteringar, säger Cecilia Malmqvist.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/skog/julgranar-kan-sprida-sjukdomar/">Importerad gran kan vara tickande bomb</a>

– Det behövs fler skogsägare som vill testa att odla douglas för vi saknar fortfarande praktisk erfarenhet från olika förutsättningar. Vi behöver lära oss mer om skötselåtgärder, hur stora måste skärmarna vara av skyddande träd? Mer forskning krävs också om plantproduktion och inte minst förädling för att vi ska få ett plantmaterial som passar vårt klimat.

Sverige ligger efter Tyskland och Frankrike som satsar stort på douglasgran. Även Danmark har egen förädling och kan nu producera plantor med hög kvalitet och tillväxt, och på sikt kanske också med bättre härdighet.

– Douglas är ett träd med goda trätekniska egenskaper Vi som tror på douglasgranen som ett framtida trädslag i Sverige fortsätter att forska och ta fram kunskap om hur vi ska lyckas med detta, säger Cecilia Malmqvist.

Douglasgran är egentligen ingen gran utan tillhör ett annat släkte inom barrträden.

I Amerika heter det Douglas fir, vilket kan översättas med Douglas-ädelgran.

Handelsnamnet är Oregon pine, det vill säga Oregon-tall.

På latin heter trädet Pseudotsuga menziesii (Mirb. Franco) vilket betyder falsk tsuga som är ett annat släkte.

Douglasgranen är det näst högsta av alla barrträd och kan bli 100 meter högt. I Sverige blir de cirka 40 meter höga. Den har både pålrot och ett ytligt vidsträckt rotsystem, ungefär som tallen, vilket gör att den anpassar sig efter växtlokalen och trivs bra i både frisk och torr mark.

I Skåne har douglasgran odlats i över 100 år på godsen men totalt i Sverige bara i mycket liten skala.

Cecilias forskning visar också att douglasplantor kan fryslagras på ungefär samma sätt som plantor av gran och tall.

Ordet proveniens syftar på trädets härkomst där miljöfaktorerna har fått den att utveckla vissa egenskaper. Samma art kan utveckla olika egenskaper beroende på var den växer, som till exempel när de börjar växa på våren och när de invintrar på hösten.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/jord-och-skogsbruk-borde-fa-bra-betalt-for-att-binda-koldioxi/">Jordbrukets nyckelroll i klimatfrågan</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/kolupptaget-okar-nar-varen-kommer-tidigare/">Kolupptaget ökar när våren kommer tidigare</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/utvecklade-planteringsror-for-vansterhanta/">Snart går det att plantera med vänsterhanden</a>

Douglasgran kan bli ett attraktivt alternativ i ett svenskt skogsbruk påverkat av klimatförändringen. Men då gäller det att ta hand väl hand om de frostkänsliga plantorna.

Forskare studerar douglasgranens etableringsmöjligheter i Sverige.

Klimatförändring bäddar för känslig invandrare

Skog

Douglasgran kan bli ett alternativ i ett framtida svenskt skogsbruk men då gäller det att ta hand om de frostkänsliga plantorna.